Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin är huvudpersonerna i höstens valrysare. Polistidningen träffade de två rivalerna som slåss om att få leda Sverige.Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin är huvudpersonerna i höstens valrysare. Polistidningen träffade de två rivalerna som slåss om att få leda Sverige.
Den borgerliga alliansen har ett tydligt rättspolitiskt program. De rödgröna har däremot i skrivande stund inte kommit lika långt, något som Mona Sahlin gärna tonar ner. Men hon lovar att i god tid föra valet presentera deras plan för polis, domstolar och brottsbekämpning.
Landets två största partier har emellertid likartade svar på flera tunga rättspoliska frågor. Straffskärpning och vassare administration är under valrörelsen 2010 målsättningar som både moderater och socialdemokrater kan skriva under på. I Sverige av i dag, liksom i de flesta andra demokratier, råder koncensus om grundprinciperna, om hur rättssamhället bör organiseras för att fungera.
Statsministerkandidaterna betonar dock att det finns ideologiska skillnader. Mona Sahlin understryker att hennes parti står för en bredare och underförstått mera humanistisk syn på brottslingen. Utanförskap och fattigdom lyfts enligt hennes förklaringsmodell fram som huvudproblem som leder till att människor blir kriminella. Fredrik Reinfeldt å sin sida påpekar att han är övertygad om att hårdare straff har en positiv effekt. Han pekar på individens ansvar och straffets betydelse för att tillrättavisa den som bryter mot lagen.
Vakterna i Rosenbad sträcker på sig när Fredrik Reinfeldt passerar. Mannen som regerat landet de senaste fyra åren nickar och går förbi. Senare tar han emot på sjunde våningen. Kameror, lampor och skärmar är uppriggade. Statsministern för sig med exakta och väl avvägda rörelser i det skarpa ljuset.
Varför ska en svensk polis rösta på dig?
– Han eller hon vet vilken rättspolitik som förts och hur grunderna kommer att se ut framöver. Mina politiska motståndare gör polisernas arbete till problemet. Genom alla mina år i politiken så har de rödgröna varit mer benägna att ge sig på de rättsvårdande instanserna, än att se till att samhällskontraktet följs.
– Dessutom vill oppositionen höja skatten för poliserna med 1 000 kr per år. Vi har däremot sänkt skatten för poliser med 1 700 kr i månaden.
Vad är det bästa ni gjort inom kriminalpolitiken?
– Tydligast är de 20 000 poliserna. De är inte bara fler utan också yngre, det vitaliserar.
– Straffskärpningarna och diskussionen om domstolarnas praxis där vi markerat en vilja till längre påföljder. Jag tror att längre straff ger bättre resultat.
Misslyckanden?
– Bland unga fortsätter man att begå brott utan rättsliga konsekvenser. Och kvinnor som utsätts för våld i nära relationer tycker nog fortfarande att rättsväsendet sviker dem.
Vad anser du om högskoleutbildning för poliser?
– Nu sker utbildningen i universitetsnära miljö och olika profiler växer fram. Det ska bli intressant att följa.
– Vad gäller en högskoleutbildning är jag inte säker på kostnadseffekterna. Ni kommer att höra vem som helst i Sverige utom mig och Anders Borg säga att vi har råd med allt.
Högskolefrågan handlar alltså främst om pengar?
– Nja, jag håller inte heller med om alla komponenter och utbildningskriterier, som att man skippar länken till att man får jobb. Dessutom ser jag till det kvarvarande behovet av ordningspoliser.
Menar du att högskoleutbildade poliser inte vill jobba som ordningspoliser?
– Jag skulle bli väldigt förvånad om inte det blev följden. Poliser med akademisk utbildning blir naturligt problemorienterade och utredande.
Men sjuksköterskor och förskolelärare har ju akademisk utbildning?
– Vi har inte satt ner foten slutligt i frågan.
Målet om 20 000 poliser är uppnått, vilken nivå kommer att gälla i framtiden?
– Det kan bli fler. Det får inte bli ett väktarsamhälle där väktare gör polisens arbete och det finns en väldig frustration över vardagsbrottsligheten.
Har inte effekten av de nya poliserna uteblivit då de tvingas göra civilanställdas jobb?
– Mitt folk på justitiedepartementet menar att det inte stämmer. De säger att det är 500 fler civilanställda nu än 2006.
Men vi vet att många poliser numera arbetar som arrestvakter och annat, för att det inte finns civil personal till det längreÖ Ö
– Förutsatt att mitt underlag är rätt handlar det om en ökning av civilanställda. Men det kan ju se olika ut i olika myndigheter.
Tull och kustbevakning har fått ökade befogenheter. Kan det vara riskabelt att dela ut polisiär kompetens till nya yrkesgrupper?
– Detta följer delvis av ett trängande behov. Kustbevakningen jobbar med sådant som polisen inte klarar resursmässigt. Gör inte de det görs det inte alls och samhället sänker garden. Jag vet att Polisförbundet inte har varit för allt detta, och vi vill fortsätta föra en diskussion.
Vi träffar Mona Sahlin några dagar senare. Skillnaden mellan henne och Reinfeldt är betydande. Statsministern framstår som reserverad och mera nedtonad än i teve. Med Sahlin är det tvärtom. Öga mot öga blir hon en person av kött och blod, någon att uppskatta eller tycka illa om. Hon bjuder på bullar och kaffe.
Det råder inget tvivel om att skillnaderna i uttryck mellan de två beror på mer än personlighetsdrag. Fredrik Reinfeldt representerar inte bara sig själv och sitt parti utan också Sverige. Mona Sahlin har större utrymme att vara personlig – än så länge. Vinner hon sitt ödesval är det hennes tur att representera landet.
Alliansen har ett rättspolitiskt program, varför har inte ni något?
– Vi kommer att ha ett tydligt program och har många gemensamma uppfattningar. Det tog tid för alliansen också när de var i opposition.
Vilken är den stora skillnaden mellan er och alliansens syn på lag och rätt?
– Det finns en bred uppslutning i riksdagen bakom många frågeställningar. Men mycket skiljer, till exempel att få en modernare polisorganisation med en myndighet. Där har inte regeringen rört sig.
– Regeringen pratar gärna om fler poliser, men inte hur de som ska straffas får det efter straffet.
Blir det fler eller färre poliser om ni vinner valet?
– Det beror på utvecklingen. Vårt mål med 20 000 är förverkligat nu, men civilanställda har fått stryka på foten. Vi har fler poliser, men de ägnar sig alltmer åt sådant som polisen inte ska jobba med.
Vill ni ha en eller flera polismyndigheter?
– Jag tror en, det sitter vi och tittar på. Men som det är i dag är det inte bra.
Vilken rättsfråga har ni rödgröna svårast att komma överens om?
– Den frågan får jag hela tiden på alla områden.
Men just angående rättspolitiken?
– Ingen fråga är svår, men en del tycker vi olika om.
Hur ska ni kunna enas med vänster- och miljöparti om sådant som signalspaningen och polisdatalagen?
– Regeringens regelverk om signalspaning är ett hafsverk. Skapas det misstro mot en så viktig del av svenskt försvar och utrikespolitik som signalspaningen är det farligt. Vi måste riva upp och starta om, där har vi en gemensam uppfattning. Polisdatalagen är bra, det är också en gemensam uppfattning.
Vilken är din inställning till en akademisk polisutbildning?
– Bilden att poliser som får en akademisk utbildning inte vill jobba på gatan stämmer inte. Det är en gammalmodig syn på vad utbildning är och vilka drivkrafter de som söker sig till polisen har.
Tull och kustbevakning har fått ökade befogenheter. Kan det vara riskabelt att dela ut polisiär kompetens?
– Blir det för hårda skiljelinjer missar man möjligheter till utveckling. Men om det är ett medvetet sätt att flytta över befogenheter och ludda till så är det fel. Polisen har ett unikt uppdrag och har befogenhet att använda våld. Det får vi inte dimma till.
Nämn någon del av alliansens rättspolitik som har varit framgångsrik?
– Det långsiktiga arbete man försöker bedriva för att stoppa mäns våld mot kvinnor. Kompetenshöjningen inom polisen angående HBT-frågor och straffskärpningen är också bra.
Vad har regeringen Reinfeldt misslyckats med?
– Avskedat civilanställda. Men bottennappet var diskussionen om gredelina kuvert. Tänk att ha en justitieminister som inte tydligt står upp för skillnaden mellan att vara misstänkt och dömd.
Uppföljning: Flest civilanställda 2007
”Polisfrågor halkar efter i valtider”
Sifos mätningar vid förra valet visade att väljarna rankar sysselsättning, sjukvård, skola och äldrevård högst. Först på trettonde plats kom lag, ordning och trygghet som bara tre procent av väljarna ansåg var viktigast, enligt Stefan Dahlberg, doktor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Men även om rättspolitik hade kommit högre upp på önskelistan över debattämnen är det inte säkert att frågan hade fått större utrymme.
– Den måste positioneras först. Det innebär att media, politiker och andra aktörer tar upp den på ett effektivt sätt, säger Stefan Dahlberg
Enligt Dahlberg är det ekonomin som bestämmer hur årets valrörelse utvecklas. Kriser och arbetslöshet innebär att sysselsättningen överskuggar allt annat. Han understryker också att lag och rätt är så kallade valensfrågor. De båda blocken och samtliga riksdagspartier är överens om de övergripande principerna och då finns det inte mycket att debattera.
Traditionellt rör det sig dock om moderaternas favoritfrågor – men de är tacksammast att närma sig som oppositionsparti.
– Det är lättare att angripa socialdemokraternas eventuella misslyckanden än att berätta vad man själv gjort.
I årets valrörelse är dessutom sverigedemokraterna (SD) en joker. Stefan Dahlberg utesluter inte att riskdagspartierna undviker rättsfrågorna eftersom det rör sig om ett ämne som SD gärna vill debattera.
– Det kan vara en strategi när ingen vill öppna en lucka för SD, säger han.
