IT-forensiker jagas av polisen

Datorer och mobiler är den moderna brottslingens favoritverktyg och polisens experter kämpar för att samla bevis i cyberrymden. Det är en kamp att inte hamna på efterkälken.Datorer och mobiler är den moderna brottslingens favoritverktyg och polisens experter kämpar för att samla bevis i cyberrymden. Det är en kamp att inte hamna på efterkälken.

Man kan ju konstatera att internet inte är en fluga.

– Vi behöver en plattform, en enhetlighet för hur IT-forensik ska bedrivas. Nu hänger för mycket på respektive länspolismästares bedömning, säger kriminalinspektör Ola Pontén.

Han valde att komplettera sin polisutbildning med en examen som systemvetare och arbetar i dag som IT -forensiker. Han efterlyser en enhetlig svensk standard för polisiärt IT -arbete

På frågan om hur han tycker att det fungerar att arbeta med civilanställda som har en annan typ av kunskap kommer svaret snabbt.

– Väldigt bra, vi kompletterar varandra. Det finns inget motsatsförhållande mellan poliser och ickepoliser.

Kriminalkommissarie Bosse Norgren, chef för IT -forensiska gruppen hos Rikskriminalpolisen, delar åsikten.

– Vi behöver både civila forensiker och de med polisbakgrund.

Han understryker dock att det finns en viktig skillnad som ibland glöms bort.

– Civila forensiker bör aldrig skickas ensamma till en brottsplats eller lämnas kvar själva. Det kan sluta mycket illa, en ren arbetsmiljöfråga tycker jag.

Robert Westling är anställd av polisen i Sundsvall sedan ett år. Under fem terminer pluggade han till IT -forensiker vid högskolan i Dalarna och lärde sig ett yrke som är glödhett. Egentligen skulle det ha blivit ytterligare en termin, men så kom erbjudandet från polisen.

– Jag trivs väldigt bra här. Dels är det skönt att ha ett fast jobb, dels funderar jag på att bli polis i framtiden, säger Robert Westling.

Han konstaterar att det är något speciellt med att få inblick i en värld som de flesta inte vet så mycket om.

– Det är helt enkelt spännande. Jobbet kan handla om att lösa mord eller hitta försvunna. När det drar igång känner jag mig som en i gänget.

Robert Westlings styrka är att han kombinerar dataexpertis med kunskaper i juridik och polisarbete. En »vanlig« systemvetare kan inte hantera de program som polisen använder. Men det är bara de mest kvalificerade som är aktuella för anställning hos polisen. Då Robert Westling sökte konkurrerade han med 100 andra förhoppningsfulla – de var två som antogs.

Olaga hot är det brott som Robert Westling och hans kollegor stöter på oftast. För inte så länge sedan var det lite längre mellan tanke och handling. En full person som fick för sig att hota kommunalrådet eller säga sitt hjärtas mening till chefen hann i bästa fall sova ruset av sig och glömma det hela. I dag är det lätt att skicka ett ogenomtänkt mejl eller sms.

Men det är bedrägerierna, barnpornografibrotten och morden som väcker medial uppmärksamhet och samtidigt innebär störst utmaning för utredarna.

– Det är lite av hjärnornas kamp. Än så länge hänger vi med, men det är inte säkert att vi gör det om tio år.

Det är inte bara den snabba teknikutvecklingen som innebär problem. Märkligt nog är datorrelaterade utredningar extremt fysiskt utrymmeskrävande. För varje hårddisk som tas i beslag måste polisen göra en så kallade spegelkopia. Det innebär att all information kopieras och överförs till en separat hårddisk, som man sedan kan arbeta med utan att riskera att förlora data. Om åtalet läggs ner måste spegelkopian sparas i fem år. Vid en fällande dom ska hårddisken arkiveras i sex månader.

– Jag trycker på för att vi ska få en egen server, men det är förstås en kostnadsfråga. Men det är svårt att se något alternativ på sikt.

Trots att Robert Westling bara har jobbat i ett år säger han att han är orolig för framtiden. Han understryker att polisen kommer att tvingas till enorma IT -satsningar. Han hoppas på en strukturerad kartläggning av polisens IT -behov. Sedan, anser han, bör experter utarbeta en långsiktig plan för att undvika felsatsningar.

– Polisen måste helt enkelt göra rätt från början och vara med när tåget går. Annars hamnar vi på efterkälken.

Sex tips för att rädda data

1. En del experter förespråkar att mobilen inte stängs av utan isoleras med folie, men då kan radiosignaler ibland »läcka« i skarvarna. En enkel metallåda, modell ”snuskburk” (militärt matkärl) kan fungera, men bäst är de påsar i kopparnät som IT-forensikerna har tillgång till.
   
2. När du hittar en påslagen dator hos en miss­tänkt kan du ringa till Rikskrims IT-brottssektions telefonsupport. Efter kontorstid kontaktar du rikskommuni­kationscentralen och ber att få
   prata med IT-brottsberedskapen.
   
3. Rör ofta på musen så att skärmsläckaren inte går igång.
   
4. Stäng inte av och ta med en påslagen dator som påträffats hos en misstänkt. Viktig data måste säkras på plats och kryptering kan göra att information förloras.
   
5. Mobiltelefoner råder det delade meningar om. Om ny information som samtal och sms kommer in kan chansen att få fram viktig infor­ma­tion gå förlorad.
   
6. Stänger man av telefonen finns risken att den kan innehålla ett telefon lås som sedan inte går att ta sig förbi.

FAKTA: IT-Forensiker

• Arbetsformen har funnits i ett tiotal år. I början var det vanligaste brottet modemkap­ning.
  
• Namnbytet från IT-brotts­utredare till IT-forensiker för ett par år sedan berodde på att merparten av brotten som utreds inte är rena IT-brott.
  
• Forensikern säkrar bevis i form av bilder, mejl, chattloggar och dokument från datorer och mobiler.
  
• IT-forensikern kopplas ofta in i samband med förunder­sökningen men kontaktas också tidigare om en misstänkts dator eller mobil påträffas.
  
• Samarbetar nära polisens kriminaltekniker.