En faslig oreda. Så beskriver Chefs-JO Mats Melin beslutsgången inom Säpo, när det gäller att förstöra material från hemliga telefonavlyssningar. Han har dock bestämt att förundersökningen mot Säpo inte ska återupptas.En faslig oreda. Så beskriver Chefs-JO Mats Melin beslutsgången inom Säpo, när det gäller att förstöra material från hemliga telefonavlyssningar. Han har dock bestämt att förundersökningen mot Säpo inte ska återupptas.
I sitt beslut från slutet av oktober redogör JO för turerna:
Det var i januari 2009 det först kom fram att Säpo inte förstört material från hemlig telefonavlyssning, trots att åklagare beslutat att det skulle göras. En utredning visade senare att det inte handlade om en enstaka miss utan rörde en rad ärenden. Därför lämnades saken vidare till Åklagarmyndighetens riksenhet för polismål, som inledde en förundersökning om misstänkt tjänstefel.
Bland annat efter förhör med ett femtiotal anställda kom åklagaren fram till att det hela gällde en stor rad ärenden, på tre olika enheter. Det hade även förekommit att Säpoanställda sökt uppgifter i förundersökningsmaterial som borde varit förstört.
Åklagaren bedömde att det hela var ett systemfel. Ingen enskild Säpoanställd hade därför gjort sig skyldig till straffbart tjänstefel, så förundersökningen lades ned i våras.
JO fann det hela anmärkningsvärt och valde att inleda en egen granskning. Att avlyssningsmaterialet inte förstörts visade sig bero på en rad saker i olika fall, men med en gemensam nämnare, att ingen uppföljning skett för att kolla att åklagarens beslut verkställts. När det gäller vem som ansvarat för detta skriver Mats Melin:
”Enhetschefer hänvisar till sektionschefer, sektionschefer till handläggare, handläggare till sektionschefer eller till administrativ personal som i sin tur hänvisar till handläggare osv. Det förefaller som om i princip ingen tycks anse sig ha burit ansvaret för denna viktiga uppgift.”
På papperet föll ansvaret på enhetscheferna, men i praktiken var det hela betydligt dimmigare.
Inte heller JO finner dock att någon enskild bör åtalas.
”Även om berörda enhetschefer givetvis likväl bär ett övergripande arbetsledande ansvar för verksamheten vid enheten anser jag mig mot denna bakgrund inte kunna hävda att den brist som funnits i detta avseende kan bedömas som straffbart tjänstefel ” skriver han.
