Behåll lugnet och var lyhörd. Med det som grund ökar möjligheterna till en bra konflikthantering avsevärt.Behåll lugnet och var lyhörd. Med det som grund ökar möjligheterna till en bra konflikthantering avsevärt.
Erik Lorinder har ägnat de senaste fyra åren åt att utbilda kollegor i konflikthantering. Han säger att människor kan delas in i fem olika konflikthanteringsstilar: kompromissande, anpassande, samverkande, undfallande samt kamp och konflikt. Samtliga stilar har både för- och nackdelar; vilken som är lämpligast beror på situationen.
– Är det vapen inblandade och man måste agera snabbt kan kamp och konflikt vara bästa lösningen. I ett annat läge är kanske kompromiss mer framgångsrikt, som att man låter någon ta med hunden i bakluckan mot att de frivilligt åker med till stationen.
Lorinder säger att våra personligheter består av en kombination av de olika konflikthanteringsstilarna, men att någon av dem alltid är dominerande. Den som är medveten om vilken kategori man tillhör och har god självkontroll, kan lära sig att växla mellan stilarna.
– Ens agerande påverkar andra och det gäller att läsa av omgivningen för att hitta rätt approach. Märker man att den ena stilen inte fungerar kan man byta till en annan.
Lorinder menar att många poliser är duktiga konflikthanterare. Men även den som vet hur man bör agera kan hamna i lägen då professionalismen sätts ur spel. Det gäller framför allt om känslorna tar överhand.
– Blir man arg tappar man kontrollen över sig själv. Autopiloten går igång och man förlorar möjligheten att växla mellan konfliktstilarna. Då är det bättre att gå in i en situation med spelad ilska för att sedan kunna välja ett annat tonläge om det inte ger önskad effekt.
På samma sätt kan stress ligga i vägen för god konflikthantering, säger Lorinder.
– När vi blir stressade har vi en tendens att falla tillbaka på den konfliktstil som är dominant hos oss.
Håller man på att förlora kontrollen, rekommenderar han att ta ett kliv tillbaka och lämna plats åt kollegan.
– Men man måste vara tillräckligt prestigelös för att kunna göra det och ha insikten om att målet är att trappa ned konflikten, inte att vinna. Det är också viktigt att ha en öppen dialog med kollegorna så att man kan säga åt varandra om man märker om någon är på väg att tappa greppet. Grunden i all konflikthantering är att lyssna på varandra.
Många poliser är skickliga konflikthanterare. Men starkt chefsstöd och regelbunden handledning behövs för att bevara professionalismen, något som behöver utvecklas på många håll. Det säger polisen och psykologen Ingrid Boogh.
Efter de rasistiska uttalandena av poliser i Malmö som blev offentliga 2009 tillsattes en utredning. Rapportförfattaren, Charles Westin, drog slutsatsen att delar av kåren lider av attitydproblem och att dessa delvis hänger samman med den stressade och utsatta miljö som poliser i yttre tjänst ofta verkar i. Ingrid Boogh arbetar vid Polismyndigheten i Stockholms län, på personal- och utvecklingsavdelningen/arbetsmiljösektionen. Hon håller med Westin i hans analys.
– Den som möter mycket våld och konflikter i jobbet måste få stöd. Annars är risken stor att man med tiden blir avtrubbad och cynisk vilket i sin tur påverkar förmågan att möta människor i kris och att hantera konflikter på ett bra sätt.
Hon pekar på flera faktorer som under senare decennier har försvårat polisens arbetssituation. Dels har samhällsklimatet hårdnat med grövre våld, beskyddarverksamhet, maffia och annan organiserad brottslighet. Dels har arbetsmetoderna förändrats och befogenheterna ökat med buggning, angiveri och infiltration. Det har fört kåren närmare gärningsmännen vilket innebär en ökad påfrestning på polisen.
– Dessutom har tempot skruvats upp. I vissa utsatta distrikt åker man bara på grövre larm utan tid för varken ordentliga förberedelser eller uppföljningar. Allt det här sammantaget ställer mycket stora krav på professionell handledning och starkt chefsstöd. Men tyvärr är det många som inte får det i tillräcklig utsträckning eftersom organisationen inte har hunnit med att anpassa sig efter verkligheten.
Bristande stöd riskerar att försämra enskilda polisers hälsa, men också spä på attitydproblemen, menar Ingrid Boogh. Det kan i sin tur påverka förmågan att möta andra människor. För att undvika en sådan utveckling efterlyser hon rutiner i det dagliga polisarbetet med god planering, professionellt genomförande och grundlig uppföljning. Hon vill också att nyutexaminerade poliser ska tas om hand bättre.
– Under senare år har vi massutbildat poliser och fått ut mängder av nya, unga i produktionen. De två, tre första åren är avgörande för hur den fortsatta karriären blir och man behöver en ordentlig introduktion för att få en bra inställning till yrket. Men på grund av tidsbrist har handledningen och socialiseringen av de nya varit styvmoderligt behandlad.
Tecken på att hälsan sviktar vilket kan försämra förmågan att hantera konflikter.
- Sömnproblem
- Slutar motionera
- Irritation
- Högt blodtryck
- Cynisk jargong
- Överaktivitet
- Nedstämdhet
Undvik om möjligt fallgroparna som kan förvärra en konflikt
- Hot och ultimatum. Flyttar fokus från det ni egentligen diskuterar till själva hotet. Tänk också igenom om du har lagstöd att genomföra hotet innan du uttalar det.
- Fullbordat faktum. Att gå från diskussion till handling. Motparten känner sig överkörd vilket riskerar att eskalera (trappa upp) konflikten.
- Ansiktsförluster. Att gripa någon inför familj eller kamrater.
- Mästrande. Att inte bara nöja sig med att bötfälla någon utan också lägga till att ”nu blir det inte mycket pengar över till julklappar”.
- Att inte lyssna. När du är stressad, telefonen ringer och det pratas i radion är det lätt att backa undan och vända folk ryggen. Det kan göra människor förargade och du riskerar att missa något viktigt, som ett kronvittne.
- Övervåld. Att ta till våld i ett för tidigt skede.
Läs mer om konflikthantering
· Lag eller ordning? – Polisens Hantering av EU-toppmötet i Göteborg 2001. Skriven av före detta polisen Mikael Oskarsson, 2005.
- Arbetsplatskonflikt.av.gu.se. Hemsida med omfattande information om konflikthantering ur en mängd olika perspektiv. Innehåller också tips, råd och förslag på praktiska tillämpningar.
Linda Sundgren
