”Släpp sargen Hillevi, börja åk skridskor!” Den uppmaningen kom en vän med när Hillevi Engström nyligen skulle flytta från norra till södra sidan om Stockholm. På det yrkesmässiga planet har hon dock släppt sargen för länge sedan och kastat sig in i det ena krävande uppdraget efter det andra.”Släpp sargen Hillevi, börja åk skridskor!” Den uppmaningen kom en vän med när Hillevi Engström nyligen skulle flytta från norra till södra sidan om Stockholm. På det yrkesmässiga planet har hon dock släppt sargen för länge sedan och kastat sig in i det ena krävande uppdraget efter det andra.
Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström är tillbaka på mammas gata för ett kort besök. Det vill säga i Sollentuna, där hon har vuxit upp, bott, jobbat lokalpolitiskt och varit polis. Det är därför ganska naturligt att det första besöket är polisstationen, där hon fortfarande är anställd. Men kriminalinspektören har varit tjänstledig sedan 1993, då hon började arbeta fackligt på heltid för Polisförbundet i Stockholms län.
– På något sätt är ju jag faktiskt din chef, skrattar polismästare Lena Frylemo när hon hälsar på Hillevi Engström.
Sollentunaborna hukar i vinden och klär sig som om de skulle till Nordpolen. Det är iskall novembermorgon när Hillevi Engström besöker Sollentuna för att få veta mer om polismyndighetens arbete för att få in personer med funktionsnedsättningar i arbetslivet. Arbetsmarknadsministern har som ambition att göra besök i ”verkligheten” en gång i veckan.
– Jag vill inrikta mig på dem som står längst från arbetsmarknaden, som personer mer funktionshinder och utrikes födda, säger Hillevi Engström.
Hos Norrortspolisen pågår ett av myndighetens projekt där man i samarbete med Samhall har anställt två personer som arbetar i passexpeditionen. Under ett år får de arbete, som finansieras helt med lönebidrag. Från polismyndighetens sida ser man förstås en möjlighet att få viktigt arbete utfört, men det är också ett sätt att berika verksamheten och bygga bort fördomar, anser Lena Frylemo.
Hillevi Engström frågar intresserat hur arbetet har fungerat, samtidigt som hon börjar samla ihop sina saker för att gå vidare till fiket, där hon ska träffa de två passexpeditörerna.
– Regeringen kommer att ge myndigheterna i uppdrag att visa vad de har gjort i de här frågorna. Och ärligt talat så har många inte gjort särskilt mycket. Polisen har skött sig förhållandevis bra, men alla kan göra mer.
Det är inte några enkla frågor hon har på sitt bord. Hon har ansvar för jobbpolitiken, en av regeringens viktigaste frågor och den största utmaningen för en arbetsmarknadsminister. Det är också ett ämne som ofta väcker debatt och där de ideologiska skillnaderna visar sig. En sådan fråga är visstidsanställningar, där regeringen har utökat möjligheterna för arbetsgivare att anställa personal på begränsad tid.
– Det är inte alla som gillar det, men det är bättre än att inte ha något jobb alls.
Som arbetsmarknadsminister, eller politiker över huvud taget för den delen, får man inte vara rädd för kritik. Och det är något Hillevi Engström är van vid, hon verkar inte precis rädd för att sticka ut. Men det har inte alltid uppskattats, berättar hon när vi får en liten stund över för intervju.
– Det var en av mina chefer på Polisförbundet som sa åt mig att jag måste vara beredd att åka på mycket stryk eftersom jag sticker upp.
Stuckit upp och stuckit ut har hon gjort tidigt. Hillevi Engström var den första kvinnan som blev ombudsman på Polisförbundet. Det var så sent som 1996. Och när hon blev polis, 1983, var det fortfarande ganska sällsynt med kvinnor i kåren. I fikarummet på polisstationen reflekterar hon över hur det är att vara i minoritet i en organisation.
– Precis som nu, när det anställs personer med funktionshinder inom polisen, så fanns det fördomar när jag var ny som polis. Det kunde vara jättetufft att vara kvinna i den miljön. Men då hjälper det om man är flera på samma enhet eller avdelning, det är något som arbetsgivarna bör tänka på när de anställer.
En fråga som berör och engagerar många är a-kassan. Regeringen har tidigare sagt att man vill ha en obligatorisk sådan, och frågan utreds just nu. Utredningen ska vara klar 2013, så att det skulle genomföras en obligatorisk a-kassa under den innevarande mandatperioden verkar inte så sannolikt.
– Det är en jättekomplicerad fråga. Men jag tycker att det är rimligt att alla har en försäkring, för risken att bli arbetslös är faktiskt ganska stor på dagens arbetsmarknad.
Arbetsgivarna är en grupp som Hillevi Engström gärna skulle vilja gjorde mer för att få ner arbetslösheten. Efter en kort promenad genom det för dagen närmast arktiska blåshålet på Tingsvägen kommer vi till arbetsförmedlingen. Där råder dämpad aktivitet och ministern får möjlighet att ställa frågor och diskutera arbetslöshet med både chefer, jobbcoacher och arbetssökande. Hon verkar genuint nyfiken på dem hon möter och vill veta vad de skulle behöva för hjälp från politiskt håll för att skapa fler jobb. Kanske är det i de här situationerna hon har nytta av tiden som polis.
– Som polis måste man kunna ta alla sorters människor, som man möter på olika nivåer och i olika situationer, säger hon.
Den fackliga karriären har hon också nytta av i politiken. Självklart handlar det om att hon under den fackliga tiden fick många kontakter som hon har god nytta och glädje av
i dag. Dessutom är fackförbunden organiserade på liknande sätt som de politiska partierna. Och så är det män som sitter på många inflytelserika poster.
Det senare för samtalet vidare till det faktum att Hillevi Engström nästan alltid har haft yrkestitlar som innehållit ordet ”man”. Hon har varit polisman, ombudsman, riksdagsman, talesman…
– Jag har till och med hållit ett tal på temat ”Mitt liv som man”, berättar hon med ett snett leende.
Att Sollentunatjejen beslutade sig för att bli just polis, långt innan den politiska karriären började, var inte helt självklart. Det fanns planer på att studera juridik också, men det var spänningen som avgjorde. Att hon hade träffat trevliga poliser när hon sommarjobbade på en campingplats bidrog också till yrkesvalet.
– Det är mycket som är mina föräldrars förtjänst också, de gav mig alltid känslan av att ”det där fixar du”. Vi fyra syskon, två bröder och två systrar, behandlades alltid lika. Jag tror det är därifrån jag har med mig känslan att det är nödvändigt att jobba för jämställdhet och mångfald i alla lägen.
FAKTA
Hillevi Engström, 47 år.
Jobb: Arbetsmarknadsminister.
Tjänar: Statsrådslön på 112 000 kronor i månaden.
Utbildning: Polishögskolan. Studier i juridik, arbetsmarknadskunskap och pedagogik.
Karriär i urval: Polis i Stockholm (största delen i Norrort)1983-1993. Förtroendevald Polisförbundet Stockholms län 1993-1996. Ombudsman på Polisförbundet 1996-2002. Riksdagsledamot 2002-2010. Ordförande arbetsmarknadsutskottet 2008-2010.
Familj: Två vuxna barn, sambo.
Bor: I hus på landet söder om Stockholm.
Intressen: Skidåkning, sport, spelar handboll. ”Bara lite nuförtiden, men det är match ikväll!”
Läser: Mest ”tråkiga papper”. Men har också alltid en pocketbok på nattygsbordet, just nu ”Hundraåringen som gick ut genom fönstret och försvann”.
Gillar: Civilkurage.
Ogillar: Missunnsamhet.
Första jobb: Sommarjobb i butik i 13-årsåldern.
Okänd talang: Kör motorcykel. ”Mina föräldrar förväntade sig att jag skulle göra det.”
Röster om Hillevi Engström:
Carl-Gustav Jonsson, chef ordningspolisen Norrort, arbetskamrat i början av 1990-talet.
”Som arbetskamrater i Sollentuna jobbade vi i team. Hon var alltid pigg och glad och mycket engagerad i jobbet, oavsett vad det var. Dessutom var hon ordförande i polisföreningen när jag jobbade fackligt och hade jättebra struktur, ordning och reda även på det arbetet.”
Christer Spjut, förhandlingschef Polisförbundet 1982-2004.
”Hillevi kom in med en annan attityd än många av de andra, manliga, förhandlarna hade. Hon var inte den som tog konflikt eller ställde ultimatum, utan ville hitta samförstånd. Sedan så högaktar jag henne för att hon alltid varit stolt över att hon är polis och visat det i alla sammanhang.”
Tomas Tobé, moderat riksdagsledamot och ordförande i arbetsmarknadsutskottet.
”Hillevi är väldigt omtänksam, rak och klok. Hon är mån om människor runt sig och ser hur medarbetarna mår. Och det behövs i politiken, där det dagligen kan vara tuffa diskussioner. Hennes förmåga att vinna förtroende hos människor är en tillgång i arbetet som minister.”
