Kosovo, Afghanistan, Liberia, Kongo, Haiti, Guatemala. Det är inte bara exotiska namn och prickar på jordgloben. Det är också arbetsplatser för runt 200 svenska poliser varje år.Kosovo, Afghanistan, Liberia, Kongo, Haiti, Guatemala. Det är inte bara exotiska namn och prickar på jordgloben. Det är också arbetsplatser för runt 200 svenska poliser varje år.
– Den första frågan jag tycker man ska ställa sig om man funderar på att åka iväg är ”Varför är FN och svensk polis här överhuvudtaget?”. Man kan inte åka iväg för att förverkliga sig själv, säger Roger Östergren, polisinspektör från Stockholm.
Han är en av alla de som någon gång tjänstgjort i Polisens utlandsstyrka och haft uppdrag i andra delar av världen inom ramen för FN, EU eller OSSE (Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa). Utlandsstyrkan i sin nuvarande form har funnits i tio år, men svenska poliser har åkt utomlands på uppdrag i snart 50 år. Varje år är det runt 200 poliser som åker iväg.
Innan det är dags att lämna Sverige för ett utlandsuppdrag genomgår alla poliser en särskild utbildning. I den ingår bland annat lagstiftning, säkerhet och uppförandekoder.
– Man blir bra förberedd på faror, vad man får och inte får göra. Det är ju viktigt att förstå att allt inte fungerar som hemma. Många blir nog besvikna, de tror att de ska åka iväg och rädda världen, säger Roger Östergren som har tjänstgjort i Kosovo, Marocko och nu senast i Östtimor.
De poliser som åker iväg på utlandstjänst kommer från hela landet och har olika bakgrund och erfarenheter. De flesta är mellan 35 och 55 år och en dryg fjärdedel är kvinnor.
– Många gånger arbetar vi i områden där befolkningen, särskilt kvinnorna, har utsatts för våld och sexuella övergrepp. Där är det särskilt viktigt att vi har en stor andel kvinnor, säger Leo Lindqvist, som är biträdande chef för Polisens utlandssektion.
Leo Lindqvist betonar också att det är viktigt att chefer söker sig till utlandsstyrkan. Det finns en särskild chefspool bland svenska polischefer, som har fått en utbildning på Försvarshögskolan. Svenska polischefer är mycket efterfrågade i de internationella insatserna, berättar han.
Att tjänstgöra som polis i utlandsstyrkan är något som ska uppmuntras och kunskaperna ska tas tillvara och spridas, står det i regleringsbrevet som styr verksamheten. Där står också att det kan vara meriterande i ledarskapet att ha tjänstgjort utomlands.
– Det är bra att det står så. Men vår bild är att kunskaperna och erfarenheterna ofta tas dåligt tillvara. Det saknas många gånger kunskap att bedöma de erfarenheter som medarbetaren har gjort under sin utlandstjänst. De kan vara svåra att värdera, om man som chef inte själv har den erfarenheten, säger Leo Lindqvist.
TRE RÅD PÅ VÄGEN:
- Försök att träffa någon som varit iväg och ställ alla frågor du kan komma på. Det finns inga dumma frågor.
- Ta reda på så mycket som möjligt om stället du ska till – se till att exempelvis ha boendet ordnat i god tid.
- Förbered familjen. Prata mycket innan du åker iväg. Gör upp vad som gäller hemma, särskilt för barnen. Kom ihåg att det många gånger är tuffare att vara den som är kvar hemma!
Källa: Roger Östergren
Frågor och svar:
Vem kan söka? Alla poliser som har jobbat i minst åtta år kan söka utlandstjänst.
Hur går rekryteringen till? Den som är intresserad kan kontakta Rikskriminalpolisen eller anmäla sig när utlandssektionen annonserar efter personal. Efter referenstagning, intervjuer och tester genomgår de som blir antagna en grundutbildning på två veckor. Den som har en chefsposition genomgår en särskild chefskurs på ytterligare två veckor. Inför varje nytt uppdrag måste man dessutom gå en kurs som är särskilt inriktad på det område man ska åka till. Ibland krävs det också särskilda språkkunskaper.
Är det farligt? Uppdraget är att verka i ett område där det förekommer, eller har förekommit, någon form av konflikt. I vissa lägen innebär det naturligtvis att uppdraget kan vara farligt, även om det är ovanligt. Ett exempel är de svenska poliser som togs som gisslan i ett fängelse i Haitis huvudstad Port-au-Prince i höstas.
Vilket stöd får man från polismyndigheten hemma? Den som blir antagen får en anställning i utlandsstyrkan, som är en del av Rikskriminalpolisen. Det innebär att det är Rikskrims utlandssektion som har arbetsgivaransvaret. Sektionens handläggare har regelbunden kontakt både med poliserna ute och med de olika polismyndigheterna.
Vad händer när man kommer hem? Det finns ett särskilt hemkomstprogram som bland annat innehåller hälsokontroll och avlastningssamtal.
Går det att få psykosocialt stöd? Ja, under den tid man är utsänd finns det möjlighet att få stöd av Rikskriminalens debriefinggrupp. I vissa fall låter man personal som har varit med om svåra händelser åka hem en period. Det finns även möjlighet att få psykosocialt stöd när man kommit hem efter avslutat uppdrag.
Vilka befogenheter har poliserna som skickas ut? Det beror på vilket mandat FN eller EU har. I vissa fall, exempelvis i Kosovo 1999-2000, har FN-styrkan polisiära befogenheter när det inte finns någon nationell poliskår. Oftast har poliserna ett uppdrag som går ut på att övervaka polisverksamheten, eller stötta i uppbyggnaden av ett polisväsende.
Vem är det som beslutar vart Sverige ska skicka poliser? Varje insats beslutas av regeringen och finansieras via utrikesdepartementet.
Källor:
Leo Lindqvist, biträdande chef för Polisens utlandssektion
Roger Östergren, vice huvudskyddsombud vid polismyndigheten i Stockholm
Informationsmaterial från Polisens utlandssektion samt www.polisen.se.
FAKTA: Utlandstjänst
- Varje år rekryteras omkring 220 poliser till utlandsstyrkan. Uppdragen går omlott, vilket innebär att det oftast är ett drygt hundratal svenska poliser utsända samtidigt.
- Man behåller grundlönen samt får dessutom ett tillägg på 4 000 till 11 000 kronor i månaden, beroende på vart man åker. Utöver det har alla ett utlandstillägg på 15 000 kronor i månaden.
- Rikskrim bekostar tre hemresor om året. Ofta arbetar man varje dag, vilket innebär att det går att arbeta in lite längre sammanhängande ledighet.
- Hur länge man är ute varierar mellan sex och 18 månader och det måste gå minst tre år mellan varje uppdrag.
