Sedan ett par år måste piketpoliser i Stockholm åka med som back up när gränspolisen åker på så kallade förpassningsresor med personer som ska utvisas från Sverige. Det innebär långa arbetspass på flygplan med personer som ibland är desperata. Och ingen extra ersättning.Sedan ett par år måste piketpoliser i Stockholm åka med som back up när gränspolisen åker på så kallade förpassningsresor med personer som ska utvisas från Sverige. Det innebär långa arbetspass på flygplan med personer som ibland är desperata. Och ingen extra ersättning.
Vid piketen i Stockholm är poliserna missnöjda med förpassningsresornas upplägg. Kritiken handlar om flera saker. Dels frågar man sig om arbetsgivaren verkligen kan kräva att de anställda åker utomlands – mot sin vilja.Dels pekar man på brister, både när det gäller arbetstider och säkerhet.
– Oftast åker vi på inplanerade utbildningsdagar och så blir hemresan på en fridag. Det räknas inte ens som arbetstid, utan ger bara restidsersättning. Det betyder också att man kan vara tvungen att gå på nästa arbetspass direkt när man kommit hem. säger Anders Bergström, piketpolis som varit med på två förpassningsresor.
Piketpoliserna får inte någon extra ersättning för utlandsresorna, utan får lön precis som för ett vanligt arbetspass hemma i Stockholm. Trots att det handlar om att arbetsdagen förläggs till ett flygplan med destination Bagdad.
– Det handlar ofta om människor som är desperata och absolut inte vill åka tillbaka. Inne i planet är vår uppgift att hålla utgångarna och cockpit. Man måste vara alert hela tiden, för det kan hända vad som helst. Vi vill ha en rimlig ersättning för att åka, med tanke på att riskerna är stora, säger Anders Bergström vid piketen.
Christian Agdur, som är chef för Stockholmspolisens operativa avdelning, där piketen och gränspolisen ingår, tycker inte att arbetsförhållanden är sådana att det skulle vara motiverat med extra ersättning.
– Vi följer de regler som finns. Jag kan inte se att det finns någon automatisk koppling så att man skulle få mer betalt om man sitter på ett flygplan i åtta timmar än om man exempelvis sitter i en buss lika länge.
När det gäller arbetsmiljöriskerna så görs det först sedan i november en riskbedömning inför varje resa. Tidigare var det inte lika strukturerat. Emma Cronberg, som är huvudskyddsombud i Stockholm och ledamot i förbundsstyrelsen, tycker att resorna är tveksamma av flera skäl.
– Arbetsförhållandena är anmärkningsvärda i sig. Det handlar förstås om att resorna går till oroshärdar, men också om arbetstider och väldigt långa arbetspass. Vi vet ju att riskerna för arbetsskador och olyckor ökar redan efter tio timmars arbete, och här handlar det om mycket mer, säger Emma Cronberg.
Bagdadresa – del av arbetsskyldigheten?
Poliserna som arbetar vid piketen ifrågasätter om arbetsgivaren verkligen kan kräva att de reser till oroshärdar som exempelvis Irak.
Från arbetsgivarens sida råder det inga tveksamheter om att man har rätten på sin sida.
– Det ingår i arbetsskyldigheten. Rättsenheten här på polismyndigheten har tittat på det och jag känner mig trygg med det. Att personalen inte gillar det kan jag ha viss förståelse för – alla tycker inte om alla arbetsuppgifter men de måste ändå göras, säger Christian Agdur, chef för operativa avdelningen vid Stockholmspolisen.
På Polisförbundet tycker man inte att frågan är lika självklar.
– Vi gör just nu en utredning för att klarlägga vad som ingår i arbetsskyldigheten, säger Fredrik Westin, ombudsman på Polisförbundet.
FAKTA: Förpassningsresor
Det handlar om resor med chartrade plan för att skicka tillbaka personer som utvisats från Sverige och andra länder inom EU:s gränskontrollsamarbete Frontex. På varje resa är det mellan 20 och 30 personer som ska föras tillbaka. Det handlar framförallt om flygningar till Bagdad i Irak. Det är Migrationsverket som beslutar om resorna. De utvisade personerna eskorteras av personal från kriminalvården och gränspolisen. Piketens uppgift är att agera som livvakter för personalen om något skulle inträffa.
