De är stressade och hinner ofta inte med sitt jobb på den ordinarie arbetstiden. De åker till jobbet och arbetar i kapp på lediga dagar i smyg. Så ser verkligheten ut för många poliser som har ett chefsjobb.De är stressade och hinner ofta inte med sitt jobb på den ordinarie arbetstiden. De åker till jobbet och arbetar i kapp på lediga dagar i smyg. Så ser verkligheten ut för många poliser som har ett chefsjobb.
Polisens stora medarbetarundersökning (NMI 2010) talar sitt tydliga språk: En av de grupper som pekas ut som minst nöjda med sin arbetssituation är chefer och arbetsledare på direkt ledarskapsnivå. Det vill säga chefer som arbetar mycket operativt och nära verksamheten. Hit räknas nästan sju av tio chefer inom polisen.
En av dem är Lars-Göran Johansson som är enhetschef på brottsutredningsenheten i Piteå Älvdal. Han har varit polis i snart 40 år och har inte många år kvar till pensionen. Sedan 2002 har han varit chef på sin enhet, till att börja med som vikarie. Han beskriver en arbetssituation där han har sett en klar försämring de senaste två, tre åren.
– Jag upplever att jag har fått fler arbetsuppgifter lagda på mig. Det har blivit mer administration som vi ska göra, mer att redovisa. Samtidigt har det administrativa stödet minskat – när någon har gått i pension har tjänsten inte tillsatts, säger Lars-Göran Johansson.
Som enhetschef måste han bland annat kvalitetssäkra alla utredningar innan de skrivs av eller skickas vidare till åklagare. De tio utredarna på avdelningen vill förstås också se att det händer något med deras utredningar, att de inte blir liggande i högar på chefens bord. Det innebär en ständig kamp mot klockan och Lars-Göran Johansson har svårt att hinna med allt på den ordinarie arbetstiden.
– Jag brukar åka in till jobbet på söndag eftermiddag eller kväll för att jobba undan en del. Det är min chans att få en dräglig måndag. Annars är måndagarna de värsta dagarna, då det är mest att göra. Det händer att det bildas kö utanför mitt rum efter helgen eller om jag varit borta några dagar på möte, det är oerhört stressande.
Det Lars-Göran Johansson berättar om sin arbetssituation stämmer väl överens med den bild som landets huvudskyddsombud förmedlar. Vid ett möte i december sa ett flertal av dem att de var allvarligt oroade över hur cheferna mår i polismyndigheterna. Obetald övertid, sjukskrivningar och alldeles för hög arbetsbelastning var några av problemen som kom upp. De menar också att många chefer inte vågar säga ifrån och signalera att de har problem, eftersom de är rädda att de ska uppfattas som svaga eller att de inte klarar av sitt jobb.
De chefer som har gått en ledarskapsutbildning är mer nöjda än de som inte har det, visar NMI-undersökningen. Det övergripande ansvaret för utbildningen av chefer och ledare inom polisen ligger hos Rikspolisstyrelsen.
– Just när det gäller utbildningen av chefer skulle RPS kunna sätta ordentligt tryck Annars är RPS roll otydlig och det är upp till de enskilda myndigheterna att ta itu med hur arbetssituationen ser ut, säger Lars Bergman som är Polisförbundets förste vice ordförande.
Ann-Christin Sjöqvist är ombudsman för chefsfrågor på Polisförbundet. Hon tycker att de fackliga organisationerna och arbetsgivarsidan måste arbeta tillsammans för att förbättra chefernas situation.
– Jag tror att det bästa vore om vi fick till ett gemensamt arbete där vi först och främst inventerar hur det ser ut i myndigheterna – vilken kompetens har cheferna gällande arbetsmiljöfrågor och vad behöver de? Vi måste ge dem förutsättningar att kunna ta sitt chefs- och arbetsmiljöansvar, säger hon.
Hon menar att risken är stor att arbetsmiljön för alla medarbetare drabbas negativt om cheferna inte hinner med sitt jobb. Till exempel kan det finnas risk att antalet tillbudsanmälningar ökar.
– Och det är naturligtvis inte är bra för någon, säger Ann-Christin Sjöqvist.
Det är framförallt chefer på den lägre nivån, i det direkta ledarskapet, som inte har utbildning. Ulrika Wandler, poliskontorschef i Stockholmsförorten Jakobsberg, har fått en lokal förundersökningsledarkurs på fem dagar. För några år sedan gick hon också en kortare arbetsledarutbildning. Någon annan ledarskapsutbildning har inte varit aktuell. Ulrika Wandler har i dag fem medarbetare, som hon både är chef och arbetskamrat med.
– Vissa dagar bildar jag patrull med någon av medarbetarna när vi är ute och jobbar. Samtidigt är jag den personens chef och kan kanske vara tvungen att ta ett svårt samtal med honom eller henne. Det kan verkligen ställa saker på sin spets.
Ulrika Wandler säger att hon slits mellan chefsrollen och att vilja vara så mycket operativ som möjligt och jobba som ”vanlig polis”. Samtidigt säger hon att det nog skulle vara enklare att enbart vara chef och kunna gå in för det helt och fullt. Hon har, precis som Lars-Göran Johansson i Piteå, svårt att hinna med allt som ska göras. Men tycker ändå att arbetssituationen är okej och att det för det mesta är kul på jobbet.
– Jag har ju inte den där situationen att jag måste granska allt medarbetarna gör, jag behöver inte vara mellanled på det sättet. Däremot hamnar man ofta i en mellanposition ändå – jag har direktiv uppifrån som jag måste sälja in till mina medarbetare och få genomförda. Det kan vara svårt, men jag vill vara lojal, säger Ulrika Wandler.
Lojaliteten med arbetsuppgiften, kollegorna och arbetsgivaren är något som även Lars-Göran Johansson i Piteå tar upp.
– Utredningsverksamheten ligger mig varmt om hjärtat. Vi har lyckats bra och nått våra mål. Det ger positiva känslor. Nu är det på gång att vi ska få en förundersökningsledartjänst här på enheten, det kommer att innebära en del avlastning för mig så det ser jag fram emot.
Chefer minst nöjda på jobbet
På Rikspolisstyrelsen är man medveten om att många chefer är missnöjda med sin arbetssituation. Nu planerar man för åtgärder, men har ännu inte beslutat vilka.
Chefer och arbetsledare på den direkta ledarskapsnivån är en av de tre grupper polisanställda som är minst nöjda med sin arbetssituation. De utgör också den största gruppen av cheferna, det vill säga 69 procent. Av dem är 89 procent poliser, medan resten är civila. Av de polisiära cheferna arbetar ungefär hälften skift. Den gruppen, poliser som arbetar skift, hör också till dem som är minst nöjda bland de anställda inom svensk polis.
Detta konstateras i NMI-undersökningen. Där står också att man bör kunna få en bättre arbetsmiljö, både nationellt och lokalt, genom att ”förbättra och planera åtgärder” för dessa grupper. Hur det ska göras står dock inte.
Som ett första steg i att gå vidare ska RPS nu ta reda på mer om hur arbetssituationen ser ut för yttre befäl – som ingår i gruppen chefer i det direkta ledarskapet, berättar Elisabeth Bjar som är HR-direktör.
– Vi tar det här på stort allvar och ska nu ta ställning till hur vi ska gå vidare. Jag önskar att vi har svaret på det riktigt snart, för det är en prioriterad fråga. Men det här handlar också om resurser – hur vi ska gå vidare och vem som ska göra det.
I skrivande stund kan inte Elisabeth Bjar ge något exakt besked om när RPS ska besluta hur de ska fördjupa analysen. Men arbetet ska påbörjas under våren.
FAKTA: Chefer inom Polisen
Hur många chefer det finns inom Polisen beror lite på hur man räknar. Här redovisas två olika metoder:
Enligt det så kallade Bestasystemet, som används i polismyndigheterna för att dela in medarbetare i olika grupper efter bland annat arbetsuppgifter och ansvar, finns det 2296 medlemmar med chefsbefattning av totalt 19544 medlemmar
Ett annat sätt att räkna är att titta på innehållet i ledarskapet. Då kommer man fram till följande:
Antal chefer inom Polisen, uppdelat på ledarskapsnivå
Strategisk ledarskapsnivå 198
Yttre tjänst, indirekt nivå 190
Inre tjänst, indirekt nivå 603
Yttre tjänst, direkt nivå 1 216
Inre tjänst, direkt nivå 1 570
Totalt antal chefer 3 777
Siffrorna från september 2010
FAKTA: NMI
NMI står för Nöjd Medarbetar Index och är en undersökning som genomförts inom Polisen med hjälp av SCB tre gånger sedan 2005.
Den mest nöjda medarbetaren 2010 är en civilanställd kvinna på 55 år eller äldre, som varit anställd i 26 år eller längre, arbetar dagtid och är chef.
Den minst nöjda medarbetaren är en man som är polis, är 30-39 år och varit anställd i 5-9 år och arbetar skift.
Det är tre grupper av medarbetare som är mindre nöjda än övriga grupper inom Polisen. Det är medarbetare med kort anställningstid, medarbetare som arbetar skift samt chefer/arbetsledare på den direkta ledarskapsnivån.