Annons

Annons

Forskare studerar moralisk
stress hos poliser

27 november 2011, 00:00
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Poliser löper stor risk att behöva hantera svåra moraliska överväganden och beslut i samband med starkt påfrestande händelser. Ett nytt forskningsprojekt vid Försvarshögskolan studerar nu akut och ackumulerad stress hos poliser – stress som även innehåller moraliska dilemman.

Studien handlar om stress som är begränsad i tid och rum, alltså inte kronisk. Exempelvis gisslansituationer där situationen blir intensiv. Alla sinnen är på spänn och det är lätt att ”slå över”. Till skillnad från de flesta andra yrkesgrupper kan poliser relativt ofta hamna i sådana här situationer under hela sin yrkeskarriär. Därför vill forskarna klargöra hur det påverkar poliser mentalt och hur arbetsorganisationen ska anpassas efter det.

Stresstudien

Sammanlagt 936 individer kommer att delta i den intervju- och enkätunderundersökning som görs vid Försvarshögskolan. Av dessa djupintervjuas 36, medan 900 får svara på enkäten.

Det som undersöks särskilt är yrkesmässig och långsiktigt ackumulerad stress bland poliser. Studien ska bidra med fördjupad kunskap om arbetsorganisationen och dess betydelse för hantering av akuta stressperioder som innehåller moraliska dilemman.

Forskarna har gjort ett antal djupintervjuer med poliser och håller nu på att analysera svaren. Nästa steg blir den större enkätundersökningen som genomförs 2012.

– Moralisk stress hos poliser kan innebära att du är förhindrad att göra det du vill. Ett riktigt dåligt exempel är när du söker stöd hos din chef och denne säger ”Säg inget för då vet jag inget”. Då blir frågan: Ska jag anpassa mig eller agera ändå, säger projektledaren professor Gerry Larsson vid Försvarshögskolan.

 Är det förebyggandet arbetet viktigare än att den enskilde polisen får återhämtning efter sådana stressituationer?

– Jag tror att båda delarna är lika viktiga. Det går inte att förebygga allt och därför är det viktigt att man också får återhämtning när svåra

situationer har uppkommit, säger Gerry Larsson.

När den enskilde polisen uppfattar att han eller hon inte kan agera så som han eller hon skulle vilja, kan moralisk stress uppstå. Det kan handla om tillstånd och känslor av otillräcklighet, maktlöshet, meningslöshet och frustration – ett akut läge när det är ont om tid och regelverket säger ett, men polisen inser att det krävs något annat för att klara situationen.

– Det är viktigt att skapa en mental beredskap för att personalen kan hamna i knepiga situationer och att förbereda sig för det. Till stor del handlar det om utbildning, säger Gerry Larsson.

Nu undersöker forskarna vilka individuella reaktionsmönster som kan identifieras i akuta stressituationer.

– Det kan handla om urvalskriterier för vilka som ska anställas som poliser eller inte. Hur den enskilde polisen reagerar beror också till stor del på förtroendet för chefer och kollegor och vilka attityder som präglar gruppen. Vågar man ta upp känslomässiga frågor utan att bli betraktad som mesig? Det är viktigt att cheferna är goda förebilder eftersom många agerar som chefen gör, snarare än lyssnar på vad han säger, säger Gerry Larsson.

 Vad menar ni med ”ackumulerad stress”?

– Det är när du är med om flera händelser efter varandra och aldrig hinner komma ned i viloläge igen, varken fysiologiskt eller upplevelsemässigt. Då kan det till slut bli en bagatell som får bägaren att rinna över. Vissa har förmågan att stänga av händelserna när de går hem efter arbetspasset, medan andra hela tiden lever på tröskeln till när det blir för mycket. Även sådant måste arbetsledningen kunna upptäcka och reagera inför, menar Gerry Larsson.

Ni talar om moraliska dilemman i kombination med ackumulerad stress?

– Här talar vi om två faktorer: Dels hur poliserna mår, dels hur organisationen klarar av att göra sitt jobb. I värsta fall, om en polis dödas, handlar det inte bara om att ge stödsamtal och att hantera den psykologiska stämning som uppstår. Poliser i chefställning måste också lyckas med att upprätthålla funktionen som polis och som organisation. Det är en viktig del av ledarskapet att kunna balansera dessa två faktorer, säger Gerry Larsson.

Ett exempel:

Moralisk stress kan uppstå när poliser av olika skäl förhindras att följa sitt moraliska rättesnöre. Exempelvis när de förhindras att prioritera i en akut situation ute på fältet. Även det befäl som leder operationen kan hamna i moralisk stress. 

Om du exempelvis kommer till en trafikolycka och en bil brinner med en människa som fastnat inuti fordonet så drivs du av den omedelbara impulsen att få ut människan. Men befälet ger order att du inte ska göra det eftersom ditt eget liv då svävar i alltför stor fara – direkt livsfara.

Men du tar dig ändå in i bilen och hämtar ut den drabbade. Om du lyckas blir det ett bra resultat. Om du misslyckas och själv omkommer eller skadas svårt i branden kan befälet ändå inte påstå ”vad var det jag sa”? Befälet kan möjligen tänka att hon/han fattade rätt beslut, men vad hjälper det? Den moraliska stressen kommer ändå att finnas kvar hos befälet.

Text: Bill Erlandsson

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst