Annons
Annons

Mer makt till Frontex

29 november 2011, 00:00
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.
Foto: Magnus Sandberg

Det behövs fler svenska gränspoliser utomlands. Orsaken är en ny förordning som stärker inflytandet från EU:s gränskontrollmyndighet Frontex och pressar medlemsstaterna att ställa upp med mer personal och teknik.

Det kommer att behövas betydligt fler polisanställda till Frontex operationer, berättar Lars Hammarstedt. Foto: Magnus Sandberg

Det behövs fler svenska gränspoliser utomlands. Orsaken är en ny förordning som stärker inflytandet från EU:s gränskontrollmyndighet Frontex och pressar medlemsstaterna att ställa upp med mer personal och teknik.

frontex

• Frontex är den myndighet inom EU som samordnar medlemsländernas arbete med att upprätthålla unionens yttre gränser. Riskanalyser, stöd vid återvändande och samordnade avvisningar hör också till organisationens huvuduppgifter.

• Frontex (Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens yttre gränser) har sitt huvudkontor i Warszawa.

• Operativ sedan 2005.

• Frontex beräknas inom några år ha 300 anställda vid huvudkontoret mot dagens dryga 200.

• Rabit, Rapid border intervention teams, är EU:s snabbinsatsstyrka för gränskontroll. De svenska polisanställda som ingår i den tas ut i samråd med sina hemmamyndigheter, nomineras av RKP samt utbildas och ackrediteras av Frontex.

Källa: Frontex, Rikskriminalpolisen, Centrala gränskontrollenheten

Den handlar om den nya Frontexförordningen som träder i kraft månadsskiftet november-december.
– Det rör sig om en påtaglig förändring. Vi blir ju inte livegna men kraven ökar helt klart på medlemsstaterna, säger Lars Hammarstedt, kriminalinspektör.
Han är handläggare på Rikskriminalpolisen (RKP) och ansvarar för den svenska poolen av gränskontrollexperter. Som en av de stora nyheterna nämner han att Frontex kommer att få använda känsliga personuppgifter i arbetet med till exempel människohandel och annan gränsöverskridande grov brottslighet.
– Syftet är att vidarebefordra uppgifter till Europol eller medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter.

En annan förändring gäller hur personal väljs ut till Frontex operationer. Tidigare begärde Frontex gränskontrollpersonal från Rikskrim och motsvarande myndigheter i de andra medlemsstaterna. Nu inrättas i stället så kallade europeiska gränskontrollenheter och i framtiden kommer urvalet att ske ur dem. Också den nuvarande Rabitpoolen (se faktaruta) ska ingå som urvalsbas.
– Väsentligt fler svenska polisanställda kommer att behövas än de 25 som för närvarande ingår i Rabitpoolen, säger Lars Hammarstedt.

Men det kommer att dröja några år innan effekten märks fullt ut. Respektive lands deltagande begränsas inledningsvis av hur många poliser Frontex kan utbilda.
Dessutom innebär förordningen att Frontex får ytterligare två möjligheter att knyta personal till sig. Dels kommer Frontex att få lättare att ta in nationella experter i en operation, dels sjösätts ett utbytesprogram. Programmet innebär att svenska poliser kan tjänstgöra under en begränsad tid i andra EU-länder tillsammans med den aktuella nationens egen polis.
– Men det handlar inte om myndighetsutövning, snarare om att gå vid sidan och lära sig och utbyta erfarenheter, säger Lars Hammarstedt.

Varje medlemsstat måste, enligt den nya förordningen, uppfylla en lägsta nivå vad gäller hjälp med utrustning som till exempel sensorer som används vid gränsbevakning och utrustning för passkontroll. Tidigare har det i praktiken varit frivilligt att bidra. Länder med dålig ekonomi kommer även i fortsättningen att kunna förhandla sig till mindre kostsamma lösningar – men alla ska medverka.
Lars Hammarstedt tror inte att Frontex kommer att utvecklas till gemensam EU-styrka med ett eget reglemente och en enhetlig uniform.
– Inom EU finns det ju förespråkare för den linjen men jag tror inte att det blir så. Någon gemensam uniform har jag inte hört om. Vi har ju ett gemensamt ansvar för Schengens yttre gräns, men hur vi organiserar oss är fortfarande en nationell angelägenhet.

Däremot anar han att Frontexintresset bland svenska polisanställda kommer att öka.
– Det är ju förhållandevis enkelt att åka på Frontexuppdrag jämfört med FN och EU. Vanligen handlar det om att ligga ute ett par månader.

”Stärkta rättigheter”

Ett steg framåt för de mänskliga rättigheterna. Så kommenterar EU-kommissionären Cecilia Malmström den nya Frontexförordningen.

Foto: Nicolay Doychinov

Cecilia Malmström är den kommissionär som ansvarar för EU:s polissamarbete, gränskontroll, säkerhetsfrågor samt asyl och migration. Hon understryker att den nya förordningen stärker de mänskliga rättigheterna.
– För mig är det viktigt. Det handlar bland annat om oberoende observatörer som följer med då avvisade flygs ut. Också Frontex utbildning av poliserna som ska arbeta i organisationen tar upp de mänskliga rättigheterna.

Hur ställer du dig till tankarna på att utveckla Frontex till en EU-gemensam styrka?
– Det pågår en utredning, men det politiska stödet är litet. En känslig fråga. Skulle det bli verklighet sker det inte nu, utan långt in i framtiden.

Hur tycker du att Frontex har lyckats hittills?
– Bra med tanke på förutsättningarna. Det är en liten myndighet som är helt beroende av att medlemsstaterna ställer upp. Ett problem är att en del länder inte håller vad de lovar.

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
X
E-post
Annons
Annons

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser
Mest läst