På gränsen

I Stockholms hamnar jobbar Rörliga kontrollsektionen hårt för att ligga steget före de kriminella.

Den kallas Gränspolisavdelningens spjutspets. År efter år blir Rörliga kontrollsektionens facit över omhändertagna och gripna personer allt bättre. Detsamma gäller åtgärderna mot den gränsöverskridande brottsligheten.
– Men vi skrapar bara på ytan, säger gränspolisen Erik.

Text: Pontus Ljunghill  Foto: Tomas Ohlsson

Det är morgon i slutet av oktober när Polistidningen besöker Gränspolisavdelningens rörliga kontrollsektion i Frihamnen i Stockholm. Färjan från Riga har kommit in och polisen följer personer och bilar som lämnar båten. En del kontrolleras, men de flesta får passera.”Då får vi arbeta med olika taktiker för att lura ner dem och se till att inte vara synliga. Det blir som en katt-och-råttalek.”-Det är alltid intressant vilka som kommer in. Är de kända av oss tidigare eller om vi har fått andra underrättelser om dem, kan vi följa efter dem och se var de tar vägen och vad de gör. Det är sällan de tar in gods i landet – det intressanta är oftast vad de åker ut med på utresan och i vilka bilar, säger Thomas.

Han är gruppchef på Rörliga kontrollsektionen (RÖK), som drog igång i slutet av 2007. Då blev de baltiska länderna och Polen medlemmar i EU:s passunion Schengen. För svensk del innebar det att de fasta gränskontrollerna, med passkontroll, mot de fyra nya medlemsländerna försvann. Polisen anpassade sig till den nya verkligheten, med större satsningar på så kallade inre utlänningskontroller när gränserna öppnades upp.

I dag jobbar 39 personer på Rörliga kontrollsektionen, både poliser och civila. Däribland fyra dokumenttekniker som är utbildade på Statens kriminaltekniska laboratorium, och som går igenom ungefär 600 dokument, som pass och visumhandlingar, varje år – varav ungefär hälften visar sig vara falska.

Sektionen är stationerad i Frihamnen och fokus är arbete mot illegal invandring och gränsöverskridande brottslighet över hela Stockholms län. Genom att finnas i Frihamnen har man skaffat sig mycket kunskap om hur exempelvis de internationella ligorna arbetar. De stjäl sådant som lyxbilar, hjullastare, båtmotorer och värdefulla elverktyg. Stöldgods som de sedan försöker ta ut ur landet, ofta genom någon av Stockholms hamnar.
– Ofta har ligorna egna spanare nere i till exempel Frihamnen, för att se om vi är här. Så att de kan välja andra vägar att ta ut godset eller avvakta. Då får vi arbeta med olika taktiker för att lura ner dem och se till att inte vara synliga. Det blir som en katt-och-råttalek, säger Thomas kollega Erik.

Det händer till exempel att ligorna lägger om sina planer och bokar om biljetter i sista stund när de ser att kontrollsektionen är på plats. Därför är det viktigt att jobba så att man inte syns.
Annars börjar morgonen för Rörliga kontrollsektionen med gränskontroll denna onsdag i oktober. S:t Petersburgfärjan ligger i hamnen och passagerarna och besättningen ska kontrolleras innan båten åker tillbaka till Ryssland.
-Vi fungerar som så kallad second line. Skulle någon i passkurerna till exempel upptäcka att någonting inte är okej med resehandlingarna eller syftet med någons vistelse, så kallas vi dit och ställer mer utförliga frågor – en fördjupad kontroll, säger Thomas.

En ung man utan giltigt visum fastnar i kontrollen – annars förflyter det hela rätt lugnt.
Det var i april i år som en ny rysk färjelinje, som bland annat går mellan S:t Petersburg och Frihamnen i Stockholm, startade. Eftersom Ryssland inte är med i Schengen innebär det att Rörliga kotrollsektionen nu också fått fast gränskontroll på sitt bord.
– Länge kom ryssfärjan hit rätt ofta – vi fick göra gränskontroller tre dagar i veckan. Det påverkade vårt arbete mycket. Ungefär 25 procent av vår arbetstid gick till det och det var så ont om passkontrollanter ett tag att vi fick sätta poliser i passkurerna, säger Thomas.

”…inte minst stuvarna nere i hamnarna – de har ofta bra koll på båtarna och märker om något verkar skumt.”

Nu har turtätheten minskat och båten kommer in till Stockholm två gånger i veckan. Men det görs bara gränskontroll en gång – då färjan ska direkt vidare till Ryssland. Så trycket har lättat ordentligt.
-Men det man kan känna oro för är om det helt plötsligt blir så att andra liknande färjelinjer startas. Och hur det skulle påverka det andra som vi håller på med som är så viktigt, som arbetet mot den gränsöverskridande brottsligheten, säger Erik.
En stor del av Rörliga kontrollsektionens arbete bygger på samarbete. Schengenländerna har ett väl utbyggt polissamarbete där man bland annat utbyter viktig underrätelseinformation och gör gemensamma operationer. Och det så kallade Östersjösamarbetet, där länderna runt Östersjön arbetar tillsammans för att bekämpa den illegala migrationen och den organiserade brottsligheten, spelar stor roll för Rörliga kontrollsektionen.
– Sedan samarbetar vi en hel del med olika myndigheter och andra här i landet. Som Tullen, Kustbevakningen och Larmtjänst. Och inte minst stuvarna nere i hamnarna – de har ofta bra koll på båtarna och märker om något verkar skumt, säger Erik.

Ett av sektionens absolut viktigaste verktyg är profilerarna, det är civilanställda med tidigare erfarenhet av gränskontroll.
– Profilering i resandeströmmar är A och O i vår verksamhet, säger Rörliga kontrollsektionens chef, Anne Sundell.
– Profilerarna analyserar de underrättelser och tips vi får in och de tittar på beteende hos folk som reser in i och ut ur landet. Om det finns något där som inte stämmer och som verkar misstänkt. Men de tittar också på sådant som hur förändringar i det ekonomiska systemet och oroshärdar runt om i världen påverkar hur folk reser och mellan vilka platser.

För Anne Sundell är det viktigt att Rörliga kontrollsektionens arbete hela tiden utvecklas. Därför har ett projekt dragits igång på allvar under hösten där en profilerare är mycket starkt kopplad till sektionens koordinator. Koordinatorn är lite av spindeln i nätet på Rörliga kontrollsektionen, styr mycket av arbetet ihop med ledningen och har nära kontakt med polisen i andra länder.
– Det har bland annat gjort att vi kan styra vårt operativa arbete ännu mer direkt, att det blir mer minutstyrt. Och att vi blir ännu bättre på att plocka ut de individer som vi vill kontrollera, säger Anne Sundell.

Sundell poängterar att alla parametrar i arbetsmetoderna hör ihop och gör arbetet effektivt. Det handlar om profileringen ihop med placeringen i hamnen, de upparbetade kanalerna till kollegorna runt Östersjön med bland annat gemensamma operationer och daglig kontakt – som äger rum även om det inte finns något särskilt att rapportera.
Och man ser att resultaten för Rörliga kontrollsektionen hela tiden blir bättre. Till exempel greps 2009 över 100 personer och man beslagtog stöldgods till ett värde av omkring 10 miljoner kronor. 2010 låg den senare siffran på 16 miljoner. En stor ökning, men mörkertalet, det som ligorna lyckas ta ut ur landet, tros vara mycket stort.

Den sena oktoberdag som vi besöker gränspolisen i Frihamnen skuggar de en bil med personer man fått underrättelser om från Rigafärjan. Bilen skulle till en adress man tidigare inte känt till i en Stockholmsförort. Senare på kvällen använder man sig av den inre utlänningskontrollen och kan gripa tre män med flera väskor fulla med stulen parfym innan de lyckas ta sig ombord på färjan till Riga och lämna landet.
Det betyder att Rörliga kontrollsektionen redan i slutet av oktober 2011 har omhändertagit och gripit fler personer, 102 stycken, än under hela 2010.
– Arbetet har också resulterat i att vi har hittat fler illegala migranter, falska dokument och även beslagtagit mer stöldgods än tidigare år, säger Anne Sundell.

Ändå skrapar man bara på ytan.

 Det här är Schengen

• I Schengenområdet ingår 22 av EU:s 27 medlemsländer samt Norge, Island och Schweiz.
• Schengensamarbetet har varit en del av EU och styrts av EU-regler sedan 1999, då Amsterdamfördraget trädde i kraft. Sverige har varit med sedan 2001.
• Schengensamarbetet innebär att människor ska kunna resa fritt mellan de länder som är med (de så kallade inre gränserna), utan att behöva visa pass. Alla som reser in eller ut ur Schengenområdet ska däremot kontrolleras noggrant.
• För att kompensera de borttagna gränskontrollerna finns det bestämmelser inom Schengenregelverket för att bland annat öka samarbetet mellan polis- och gränskontrollmyndigheter i de olika länderna.
• En del i Schengensamarbetet är en gemensam visumpolitik. Det betyder bland annat att länderna har enats om vilka länders medborgare som måste ha visum för att resa in i området.
• Ett viktigt verktyg i arbetet är det gemensamma informations- och efterlysningssystemet SIS. Där kan man till exempel efterlysa personer som är brottsmisstänkta eller är försvunna. Dessutom finns det uppgifter om personer som ska övervakas samt uppgifter om exempelvis fordon, vapen och pass som är försvunna eller stulna.

 Källor: Regeringskansliet, Migrationsverket, Polisen

Pontus Ljunghill