Att kollegan får högre lön eller uppmärksamhet från chefen kan skapa avund.
Att kollegan får högre lön, roligare arbetsuppgifter eller uppmärksamhet från chefen kan skapa avund. Få vill erkänna sin avundsjuka men den finns på i stort sett alla arbetsplatser och kan leda till sjukskrivningar om problemet inte tas på allvar.
Text: Anna-Karin Andersson
Hantera din egen avundsjuka:
• Vi känner alla avund ibland. Våga erkänn för dig själv när du är avundsjuk. Då är det möjligt att hantera känslan och göra något åt den.
• Tänk efter hur du själv reagerar när din kollega till exempel blir befordrad eller får positiv respons. Försök att ge stöd i stället för att vara missunnsam.
• Ofta upplever vi en situation som orättvis när vi är avundsjuka. Om du känner dig orättvist behandlad – fundera på vad som kan ha gjort att din kollega fick det som du kände att även du gjort dig förtjänt av. Kanske finns en förklaring.
Hantera avundsjuka
som drabbar dig:
• Om du är utsatt för avund försök att konkretisera hur det yttrar sig. Var observant på hur du blir bemött så att du kan sätta ord på problemet.
• Uppmärksamma problemet i tid. Att bli utsatt för avundsjuka är en sorts mobbning men det är svårare att söka hjälp för det än fysiska åkommor. Därför får den som utsätts för avundsjuka ofta ont i huvudet eller magen. Sök hjälp innan det är för sent.
• Ta det på allvar. Att dina kollegor inte hälsar lika glatt på dig som de andra kanske kan tas lite lättvindigt, men bör beaktas.
Hantera avundsjuka på arbetsplatsen:
• Om det finns avundsjuka i en grupp är det bra att försöka göra en ny gruppering. Att bryta mönster är viktigt.
• Ha en studiecirkel på arbetsplatsen om avund så att ämnet diskuteras och kommer upp till ytan.
• Om arbetsplatsen har problem med avundsjuka bör någon extern person med kompetens inom området kopplas in.
Källor: Marta Cullberg Weston och Nina Korvela
– Vi talar inte gärna om avund, säger psykologen, psykoterapeuten och författaren Marta Cullberg Weston. Det är ju en dödssynd att vara avundsjuk.
I sin bok ”Avund och konkurrens” beskriver hon hur vi förtränger och förnekar denna svarta känsla trots att den finns i allas vår vardag, inte minst på jobbet.
– Även om vi kan komma på tillfällen då avund förekommit i vårt yrkesliv handlar det då bara om hur det drabbat oss eller någon annan. Få medger att de själva varit avundsjuka, säger Nina Korvela, som är doktorand inom psykologi vid Högskolan i Borås och forskar om just avund på arbetsplatser.
Att vår avundsjuka är så tabubelagd är en del i problematiken. Det är svårt att hantera känslor och uttryck som vi inte vill veta av. Både Marta Cullberg Weston och Nina Korvela menar att det därför är viktigt att vi vågar lyfta upp avundsjukan och sätta ord på vad som kan ge upphov till den och hur den enskilde och arbetsgruppen kan lära sig att hantera avunden och dess konsekvenser på jobbet. För den kan ge upphov till mycket skada, sorg och ilska.�
En början är att reda ut begreppen. Nina Korvela menar att vi ofta felaktigt väljer att prata om orättvisor när det i själva verket rör sig om avund. Det finns givetvis fall då kollegor behandlas orättvist men om man skärskådar ett enskilt dilemma som en person uppfattar som orättvist är det inte alls säkert att det är det.
– Det du upplever som orättvist kan vara en subjektiv tolkning. När någon utifrån tittar på problemet kan det mycket väl vara rättvist även om du har en annan uppfattning ur din privata synvinkel. Och då kan det handla om avund.
Även Marta Cullberg Weston menar att ordvalen har betydelse.
– I stället för att använda uttrycket avund benämner vi det ofta som maktspel och konkurrens. Det är närliggande fenomen men de har en mer positiv klang, som kan förminska problematiken, säger hon.
De till synes mest triviala sakerna kan ge upphov till avund på en arbetsplats. Som när kollegan får en ny och bättre mobil eller snabbare dator, får uppmärksamhet och medhåll från andra medarbetare eller uppmuntrande ord från chefen. Andra mer tydliga exempel är när kollegan får högre lön, mer intressanta och ansvarsfyllda arbetsuppgifter eller blir befordrad till en högre tjänst.
Avundsjuka på en arbetsplats kan yttra sig på olika sätt. Om det råder avundsjuka inom en arbetsgrupp kan det till exempel hämma utvecklingen och kreativiteten om några i gruppen ser varandra som rivaler snarare än samarbetspartners. Att som enskild prestera bättre än kollegan blir då viktigare än gruppens gemensamt uppsatta mål. Det kan också få till följd att ingen vågar sticka ut och vara duktig eftersom man märker att man då blir bestraffad av de andra.
Men avundsjukan kan också få långt mer allvarliga konsekvenser och leda till att en person helt fryses ut från gemenskapen på jobbet.
– Man använder härskartekniker och kan exempelvis låta bli att hälsa på den som man är avundsjuk på, baktala personen eller himla med ögonen när den personen säger något, berättar Nina Korvela. Bara med kroppsspråk kan man signalera mycket, lägger hon till.
Att utelämna eller ge felaktig information för att försvåra för kollegan är andra exempel och ibland går det så långt att medarbetare ljuger och stjäl saker.
I sitt yrke som psykoterapeut har Marta Cullberg Weston träffat kvinnor som blivit så utsatta att de tvingat sjukskriva sig från sina jobb på grund av det hårda trycket från avundsjuka medarbetare.
– De var fullständigt utbrända och förstod inte vad som hade hänt. Efter att vi benat ut vad som skulle kunnat ha orsaka obehaget förstod att vi att det var avund, säger Marta Cullberg Weston.
– Ja, avund är ett allvarligt problem på många håll. För den som blir utsatt såklart men också för hela arbetsplatsen eftersom det försämrar produktiviteten och arbetsmiljön, säger Nina Korvela. Det är dags att vi synliggör vår avundsjuka.
