Hatbrott nämns inte i årets upplaga av regeringens regleringsbrev för polisen. Senast var för fem år sedan.
Regeringen Reinfeldts första regleringsbrev till polisen innehöll direktiv om hanteringen av hatbrott. Sedan dess har det gått fem år utan att polisen och åklagarväsendet uttryckligen har fått till uppgift att redovisa vad som görs för att bekämpa hatbrott.
– Det skickar konstiga signaler. Men i Stockholm ligger vi ändå långt framme eftersom den högsta ledningen tack och lov har valt att prioritera hatbrott, säger Marcus Sverdén, chef för Stockholmspolisens hatbrottsgrupp.
Gruppen bildades som ett projekt 2007. Målet var att öka antalet anmälningar av hatbrott och minska mörkertalet. 2009 permanentades projektet som en del av den ordinarie verksamheten på initiativ av länspolismästare Carin Götblad. Nu fungerar gruppen som en länsresurs för hela Stockholm och sysselsätter sex förundersökningsledare och utredare.
Enligt Marcus Sverdén är behovet av specialkompetens stort – trots att antalet anmälda hatbrott sjunker stadigt enligt Brås statistik. Brås trygghetsmätningar visar nämligen att många människor upplever att de utsätts för hatbrott utan att anmäla det.
– Mörkertalet är med andra ord stort. Jag förstår att regeringen inte har utrymme att ge direktiv om alla brottstyper, men detta är väldigt viktigt, säger Marcus Sverdén och tillägger:
– Men det är också mycket upp till respektive polismyndighet att prioritera. För närvarande hjälper vi till exempel Göteborgspolisen att starta en egen hatbrottsgrupp.
