En procent av de svenska poliserna är särskilt avdelade för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten.
En procent av de svenska poliserna är särskilt avdelade för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten. För lite, anser Polisförbundet. Även Brå riktar kritik mot satsningen i en färsk rapport.
Av 20 000 poliser är det 200, det vill säga en procent, som är specialiserade på att arbeta med den grova organiserade brottsligheten. För lite enligt Lars Bergman, Polisförbundets förste vice ordförande.
– Jag tycker att vi ska fråga medborgarna om de anser att penningtvätt och våld är brott som är viktigare att lösa än att en privatperson cyklar utan ljus, säger han.
Lars Bergman är besviken på att det han trodde var menat som en seriös satsning för att komma till rätta med ett stort samhällsproblem inte har gett tydligare resultat.
– Det påminner lite om ett korthus. Medialt ser det bra ut, men det är inte så mycket som händer, säger Lars Bergman.
Också Brottsförebyggande rådet anser att satsningen mot grov organiserad brottslighet (GOB) måste bli bättre på sin kärnverksamhet – operativa insatser mot grovt kriminella. Det är en av slutsatserna i rapport som publicerades i december.*
Morgan Johansson (S), justitieutskottets ordförande, är inne på samma spår. Han vill satsa 100 extra miljoner på GOB-arbetet.
– Det skulle innebära en fyrdubbling av personalen på Rikskrim. Regeringen hävdar en liknande mening men skjuter inte till medel.
Folkpartiets rättspolitiska talesman, Johan Pehrson, anser att den nuvarande GOB-satsningen är ett steg i rätt riktning. Men han pekar på problemen med bland annat den pressande arbetsmiljön som Polistidningen skrev om i höstas.
– Jag vet att personalomsättningen är stor, det är slitsamt. I framtiden tror jag att det kommer att gå att dubblera personalstyrkan, säger han.
De direkta prioriteringarna betraktar Johan Pehrson som en polisiär angelägenhet. Han anser det är upp till polismyndigheterna och RPS att avgöra vilka delar av verksamheten som ska få extra resurser
– Det är där kunskaperna finns, säger han.
I sin rapport fastslår Brå att samarbetet mot den grova kriminaliteten fungerar bäst regionalt. Delvis beror det på att de regionala underrättelsecentren väljer ut de ärenden som det är störst möjligheter att driva med framgång. Ofta rör det sig om ekonomisk brottslighet. Operativa insatser mot andra brottstyper fungerar sämre.
*”Bekämpning av organiserad brottslighet, 2011:20.” Brottsförebyggande Rådet 2011.
”Mängdbrotten viktigare”
Justitieminister Beatrice Ask anser att vardagsbrottsligheten är ett större nationellt problem än de grova brotten.
– Den grova organiserade brottsligheten är snarast en lokal fråga och ingenting som påverkar hela landet. Mängdbrotten är enligt min mening viktigare nationellt, säger Beatrice Ask.
Enligt Brå har det operativa samarbetet inte fungerat. Varför?
– Det handlar om en mycket flexibel förstärkningsresurs och det är arbetsamt för poliserna. Delvis är de inte vana vid att jobba på det viset, det tar ett tag att komma in i det.
– Rent operativt är det svårt att komma ifrån att det blir polistunga insatser. Skattemyndigheten, försäkringskassan och också polisen är delvis stuprörsorganisationer, men mitt intryck är att detta varierar mycket beroende på var i landet du befinner dig.
