Alla papper måste inte hamna rätt direkt, tipsar organisationskonsulten Emma Pihl.
Har du för vana att alltid dubbelkolla kollegan, rätta stavfel i dokument och ha pedantisk ordning på din arbetsplats? Då kan du lida av ett för stort kontrollbehov som påverkar både dig och dina kollegor.
Ett visst mått av kontroll är bra och nödvändigt för att utföra ett bra arbete. Att ha en tydlig struktur gör dessutom att vi blir mindre stressade. Men vissa har behov av att veta exakt hur allt ska vara och saknar tillit till andra. På arbetsplatser kan ett osunt kontrollbehov handla om att en person exempelvis överarbetar småsaker, saknar förmågan att kunna göra undantag från regler och rutiner, alltid ser till att vara väl förberedd inför alla arbetsmoment eller övervakar arbetskamraterna.
– Kontrollfreaket kan behandla kollegorna som om de vore barn. På samma sätt som en förälder kontrollerar att rätt jympakläder är nerpackade ser han eller hon till att alltid granska medarbetarnas arbetsinsatser, förklarar Emma Pihl, organisationskonsult och författare till boken ”Let Go – bli fri från ditt kontrollbehov”.
frigör energi
till annat
• Sätt upp mål för hur du ska minska på ditt kontrollbehov. Om du till exempel har för vana att dubbelkolla med din kollega flera gånger under en dag kan du sträva efter att bara fråga en gång per dag.
• Belöna dig själv när du lyckas släppa på kontrollen.
• Berätta för andra att du har för avsikt att minska på ditt kontrollbehov. Din omgivning kan ta för givet att du ska göra saker som du brukar och måste få veta att du kommer att släppa vissa bitar.
• Var medveten om att du gynnas av förändringen. Det är en morot att veta att när du lyckats nå ditt mål får du mer energi över till annat och blir bättre på att hantera oplanerade situationer.
• Med rätt kontrollbalans vågar du även lita på din egen förmåga och kan känna dig trygg utan att övervaka andras jobb eller dubbelkolla dig själv. Dessutom hamnar du inte lika lätt i konflikt med andra.
Den som har ett för stort kontrollbehov saknar, enligt Emma Pihl, förmågan att hantera spontana händelser och låter massor av energi gå åt till saker som bara har till syfte att få just kontroll. Det är det enda sättet för honom eller henne att få trygghet i tillvaron. Omgivningen drabbas också, eftersom kreativiteten minskar när det finns personer som inte vågar lämna över ansvar till andra.
Emma Pihl menar att både den enskilde och arbetsplatsen har mycket att vinna på att släppa taget om kontrollberoendet. Men att som utomstående ändra på en kollegas beteende är svårt.
– Det blir hotfullt om det framstår som ett påhopp. Ta hellre upp problemet i grupp och diskutera olika situationer på jobbet. Ge konkreta exempel och kom med förslag på hur det skulle kunna fungera i stället.
För den som ska släppa kontrollen tipsar Emma Pihl om att inte ha för bråttom och tro att allt löser sig på en gång.
– Var beredd på att det till en början är obehagligt att bryta invanda beteenden. Och ha en rimlig målsättning. Det handlar inte om att du ska förändras helt. Om du är van att ha ordning och reda på din arbetsplats ska du inte stöka till det, men exempelvis våga lita på att det är okej även om inte varje papper hamnar under sin rätta flik i pärmen direkt.
Anna-Karin Andersson
