– Om jag opererar in linser kan det påverka mörkerseendet, säger polisinspektören Magnus Fornell, som funderar på att operera ögonen.
- Illustration: Emma Hanquist
Att läsa det finstilta kan vara en utmaning när åldern påverkar synen. För den som funderar på att operera ögonen finns dock anledning att noga läsa på vad det innebär.
Alla blir inte glasögonfria av linsbytesoperation
Många kan jobba dagen efter en linsbytesoperation, men synen kan vara alltför suddig.
Ungefär en av fyra patienter behöver ett kompletterande ingrepp med laser.
En del blir ändå inte glasögonfria, utan kan exempelvis behöva glasögon på mellanavstånd, som vid datorarbete. Enligt Memira-klinkernas information gäller det här ”vissa” – men enligt Vårdguiden gäller det många.
Ljuskänslighet och förändrat mörkerseende hör till sidoeffekter av behandlingen, men för de flesta går det över. Allvarliga komplikationer är extremt sällsynta, men leder i undantagsfall till permanenta synförsämringar.
Källor: Vårdguiden.se
samt Memira.se
Till att börja med: ögonoperationer passar inte alla. Den som exempelvis har diabetes måste ha sin sjukdom under kontroll. Det finns även andra sjukdomar som gör ögonoperationer olämpliga.
Linsbytesoperationer hjälper bland annat mot ålderssynthet och används när den som vill bli glasögonfri är cirka 40 år eller äldre. Ingreppet är samma som vid grå starr: man gör en liten öppning i ögat och byter ut ögats egen lins mot en plastlins. Grå starr är väldigt vanligt, så ingreppet som sådant är väl beprövat. Men samtidigt är utvecklingen av plastmaterialen och slipningen av linserna ständigt pågående.
Stefan Wredenmark, chef för närpolisen i Malmö city, är 53 år. De senaste tio åren har han inte kunnat jobba utan glasögon. I januari opererade han ögonen. När Polistidningen når honom är han närmast lyrisk.
– När jag skulle ringa min fru efter operationen bad jag först en sköterska om hjälp att leta fram hennes nummer på mobilen. Sedan slog det mig att jag faktiskt klarade det själv, berättar han.
Ingreppet kostade cirka 50 000 kronor.
– Jag har lite grumlig syn. Det kan visst ta upp till ett halvår innan det blir helt bra. Men även om det inte blir bättre än så här är det värt varenda krona att slippa glasögonen, säger Stefan Wredenmark, en dryg vecka efter operationen.
Magnus Fornell, polisinspektör i Malmö, har förespråkat att poliser ska kunna få hjälp av arbetsgivaren att betala ögonoperationer via bruttolöneavdrag. Polismyndigheten i Skåne var positiv, men RPS stoppade satsningen. (Se debattartikel han skrivit om detta här.)
Själv har han inte bestämt sig för om han ska operera ögonen eller inte– trots att han gärna skulle slippa glasögonen han burit större delen av sitt polisiära liv. Kostnaden är ett skäl.
– När jag går i pension tänker jag köra buss. Om jag nu opererar in linser kan det påverka mörkerseendet – och göra det svårt att köra på natten, säger han.
Gunilla Chartres, som är receptionist på Polisförbundet, ser bra på både långa och korta avstånd – utan vare sig glasögon eller operation.
– Jag har två olika kontaktlinser. Det ena ögat ser bra på nära håll och det andra på långt håll, sedan fixar hjärnan det där, berättar hon.
Vill inte skära
i unga friska ögon
En frågvis polis gav ögonkirurgen Hans Remanius en tankeställare. Det har lett till att hans kliniker slutat att utföra laseroperationer där man skär i ögat.
värt att notera
Den som opereras med laser behöver förr eller senare läsglasögon – alternativt en linsbytesoperation – eftersom linsen åldras.
– Polisen undrade om det inte kunde bli problem med yrkesutövningen, eftersom hornhinnan försvagas, säger Hans Remanius.
Det var åtta år sedan. Numer satsar hans kliniker helt på en vidareutveckling av den ytliga laseroperationsmetoden Lasek. Detta trots att ingreppet bland annat innebär längre tid för återhämtning och är mer smärtsamt än alternativen. Och trots att klinikens andra lasrar nu samlar damm.
– Det är klart att vi förlorar en del på det, men det kändes inte bra att skära i unga friska ögon, säger Hans Remanius.
Alla laseringrepp kan ge oönskade effekter. Dels att ögonen blir röda och torra, men också på själva synen. Efter ingreppet är det vanligt med ljuskänslighet och att man ser glorior runt ljuskällor i halvmörker. Enligt Vårdguiden går det nästan alltid över. Lasekmetoden innebär också en risk för så kallad haze- en disighet i ögat som försämrar synen.
Det finns rapporter om många olika komplikationer, men de är var för sig mycket ovanliga, enligt en svensk forskningssammanställning från 2008. Där sades också att ett kvalitetsregister över synfelsoperationer var på gång – men det lyser ännu med sin frånvaro.
