Smärta är en varningssignal. Om man inte lyssnar på den finns en risk att värken blir kronisk. Ont föder nämligen ont.
Smärta är en varningssignal. Om man inte lyssnar på den finns en risk att värken blir kronisk. Ont föder nämligen ont.
Hjärnforskaren Martin Ingvar har tillsammans med journalisten Gunilla Eldh skrivit boken ”Hjärnkoll på värk och smärta”. Där förklarar de bland annat mekanismerna i den negativa spiral man kan hamna i om man inte lyssnar på kroppen.
Att ta varningssignalerna på allvar betyder dock inte nödvändigtvis att vila, enligt Ingvar och Eldh. Oftast är det bästa i stället att vara aktiv. Ett skäl till det är att avledning av tankarna får hjärnan att inte ägna sig så mycket åt signalerna från smärtmottagarna.
”Smärtindustrin är en bransch som gissar, ljuger eller åtminstone skarvar friskt.”
Ur boken ”Hjärnkoll på värk och smärta”
Fysisk aktivitet – styrketräning och motion – sätter dessutom fart på kroppens egna smärthämmande system. Hur det går till är dock inte helt klart. Troligen får hjärnan en extra dusch endorfin, kroppens eget morfin, som minskar smärtan, skriver Eldh och Ingvar.
Den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro är ryggproblem, som också de bör tacklas aktivt.
Även vid akuta ryggskott är fysisk aktivitet bra. Då är raska promenader det mest effektiva motmedlet. En normal användning av kroppen är nyttig i nästan alla situationer, framhåller författarna.
När ska man då söka hjälp? Frågan går till Martin Ingvar själv:
– Om man inte vet orsaken eller om man får akut ont på ett sätt som man inte har haft förut så bör det kollas. Men i de flesta fall är ju inte exempelvis ryggont farligt, säger han till Polistidningen.
Det allra viktigaste är att man inte väntar för länge med att ta tag i problemet. För om inget händer som minskar smärtan börjar kroppen att bilda fler nervändslut. Och vid varje nervändslut tillkommer ett stort antal nya smärtmottagare.
Det gör att smärtan blir allt intensivare, även om den bakomliggande orsaken till det onda inte förvärras.
Värken förändrar även hjärnan. Risken finns att man har ont så länge att smärtan centraliseras. Då behövs ingen som helst yttre påverkan för att man ska ha ont.
Om man kommer i ett läge där lätt beröring eller bara lite kyla gör ont, är det en ordentlig varningssignal.
Författarnas huvudbudskap är att man som smärtdrabbad ska ha en aktiv hållning och tillsammans med sin doktor pröva vad som kan fungera i det egna fallet.
Vissa blir hjälpta av läkemedel, som kan vara direkt giftiga för andra. Acceptance and Committment Therapy, en modern form av KBT-terapi, som Polistidningen tidigare skrivit om, kan också bidra till en högre livskvalitet. Någon patentlösning finns inte.
Boken rymmer flera konkreta exempel. Bland annat berättas om en man som lidit av svår migrän sedan barnsben, som han tack vare yoga blivit fri ifrån.
Där står också om Ann, som haft ont i kroppen i åratal. Hon behövde till slut hjälp med vardagliga bestyr för att hon var så orörlig.
”När jag började promenera en halvmil och stretcha varje dag tog det bara ett par veckor innan jag kunde klara mig själv om morgnarna. Det är ju inte klokt att jag haft det så dåligt så länge när det var så lätt att göra något åt det.”
7 tips mot ryggont
Ryggproblem är den enskilt vanligaste orsaken till sjukfrånvaro. Här är några råd till dig som drabbats:
- Bär inte saker i ena handen när du går.
- Kör du mycket bil, byt ställning och pausa ofta.
- När du sitter, luta bäckenet framåt så att du inte sitter med kutrygg.
- Ha en varierad arbetsställning, ha höj och sänkbart bord på kontoret.
- Pausa och rör dig i arbetet minst en gång i timmen.
- Se till att din rygg trivs i din säng.
- Gå raskt i bekväma skor.
Ur boken ”Hjärnkoll på värk och smärta”
