Bilfärder utan bälte, rakeltrubbel och underbemanning. Tillbuden inom Polisen speglar en rad varierande problem. Varierar gör också benägenheten att anmäla, enligt en jämförelse av alla polismyndigheter som Polistidningen gjort.

Bilfärder utan bälte, rakeltrubbel och underbemanning. Tillbuden inom Polisen speglar en rad varierande problem. Varierar gör också benägenheten att anmäla, enligt en jämförelse av alla polismyndigheter som Polistidningen gjort.

Tillbudsanmälningarna ska fånga upp problem och i förlängningen förhindra sjukdomar och olycksfall. De kan ha en avgörande betydelse, även på individnivå. Inte minst för de poliser som samlar rader av svåra händelser i en mental ryggsäck, som till slut kan bli för tung att bära.
– Om någon börjar må dåligt är det ju guld värt om det finns något dokumenterat som styrker att ohälsan är arbetsrelaterad, säger Anders Carlsson som är huvudskyddsombud vid Polismyndigheten i Västra Götaland.

I hans pärmar är anmälningarna om tillbud hälften så många som arbetsskadorna, fast tillbuden i verkligheten är betydligt fler.
– Vi försöker få fram att det är viktigt att anmäla tillbud, men det är segt, säger Anders Carlsson.
Han tror att arbetsledare är de som allra mest drar sig för att anmäla tillbud och skador.
– De vill inte medge att de mår psykiskt dåligt av rädsla för att det ska ligga dem i fatet i karriären, säger han.

Inge Börjesson är arbetsmiljöhandläggare vid Polismyndigheten i Västra Götaland. Han berättar att tillbudsanmälningarna ökat sedan det så kallade Lisasystemet infördes för fyra år sedan.
– Men fortfarande får vi reda på alldeles för lite. I samband med utbildningar blir folk mer medvetna och skriver mer, men sedan sjunker det tillbaka igen, säger han.

Morgan Orvenholt är biträdande länspolismästare i Västra Götaland.
– Vi har utbildat folk på alla nivåer – med visst fokus på den direkta nivån. Vi ligger lite lågt, men det är svårt att säga varför. Det kan kanske den enskilde tala om– det är viktigt att alla tar ett ansvar, säger han.

Kan det uppfattas som dåligt för karriären?
– Det har jag oerhört svårt att förstå i så fall.  Vi vill ju ha högt i tak. För att ha möjlighet att vidta åtgärder så måste vi ju ha vetskap om problemen.

Hos Uppsalapolisen ökade antalet anmälningar kraftigt 2011, både när det gäller skador och tillbud. Många skador är förstås inte bra, men att folk anmäler det de faktiskt är med om tycker huvudskyddsombudet Peter Lindbergh är positivt.
– Vill vi förbättra utrustningen och verksamheten så måste vi skriva, säger han.
Han berättar att många anmälningar rör våld i och kring fordonen.
– Det har lett till att vi nu har situationsanpassad självskyddsträning, i radiobilarna, säger han.

Polisen i Kronoberg var den polismyndighet som anmälde flest tillbud i förhållande till arbetsskador 2011.

– Men det skrivs fortfarande för lite, säger Tomas Stjernfeldt, nybliven ordförande för Polisförbundet Kronoberg.
Tidigare var han huvudskyddsombud och han känner väl till verkligheten bakom siffrorna. Att anmälningarna ökat beror delvis på att fler tillbud inträffat, men också på att man satsat på att få fler att anmäla. Tomas Stjernfeldt upplever att många fortfarande drar sig för att rapportera tillbuden.
– En hel del verkar tänka att ”det gick ju bra” och nöjer sig med det. Man är kanske rädd för att framstå som gnällig. Men även när det gäller skador finns en underrapportering. Kanske inte så mycket av de fysiska skadorna, men hot och kränkningar rapporteras nog inte i tillräcklig utsträckning, säger han.

Enligt Anders Kjaersgaard, som är länspolismästare i Kalmar och Kronoberg, har nyhetsbyrån Siréns intensiva bevakning av anmälningarna lett till en knivig debatt.
– En del upplever bevakningen som ett arbetsmiljöproblem i sig. Man får vara lite försiktig med hur man skriver, annars blir det lätt en förstasida på Expressen. Men man ska absolut inte mörka vad som hänt eller avstå från att anmäla. Det är jätteviktigt att vi ser till att saker inte upprepas, säger han till Polistidningen.