De över 1 200 norska polisanställda som strejkade mot sämre löneutveckling har återgått till arbetet efter medling. Vad överenskommelsen innebär ekonomiskt är ännu inte klarlagt.
– All erfarenhet tyder på att statens sista bud gäller, säger Per Öyvind Skogmo, strejkledare i Tromsö, som ser strejken som ett misslyckande.
De över 1 200 norska polisanställda som strejkade mot sämre löneutveckling har återgått till arbetet efter medling. Vad överenskommelsen innebär ekonomiskt är ännu inte klarlagt.
– All erfarenhet tyder på att statens sista bud gäller, säger Per Öyvind Skogmo, strejkledare i Tromsö, som ser strejken som ett misslyckande.
Den norska strejken för 10 000-tals kommun- och statsanställda började den 24 maj och varade i två veckor. Över 1 200 av de strejkande var polisanställda. Vad överenskommelsen innebär ekonomiskt meddelas efter sommaren, då rikslönenämnden sammanträtt.
Enligt Per Öyvind Skogmo var det risken för ett statligt ingripande som ledde till upplösningen. Han ser strejken som ett misslyckande och befarar att norska poliser kommer att få sämre löneutveckling än personer som är anställda i den privata sektorn.
– All erfarenhet tyder på att statens sista bud gäller. Vi hade en annan ambition och har inte godtagit statens bud. Vi kommer att driva frågan i nästa löneuppgörelse.
Grunden för strejken är ett utbrett missnöje med löneutvecklingen. Sedan 2003 har principen gällt att offentliganställda ska ha samma procentuella löneökning som anställda inom den privata sektorn. Detta vill arbetsgivaren frångå.
Per Öyvind Skogmo understryker att strejken inte bara handlade om den egna lönen utan också om en oro för att den norska välfärden på sikt är i fara.
– Om villkoren för offentligt anställda försämras rejält flyr alla som är kvalificerade till näringslivet, säger Per Öyvind Skogmo och fortsätter:
– Arbetsgivaren hänvisar till den osäkra ekonomiska situationen i Europa och tycker att det ska gå ut över våra löner i Norge. En helt felaktig analys.
”Pressen från media enorm”
Norsk polis fick strejkrätt 1994, men statsmakterna har möjlighet att bryta en strejk om den går ut över liv och hälsa. Norska Polisförbundets ordförande, Arne Johannessen, var ordförande för en del av de fackanslutna poliserna som gick ut i strejk 1995.
– Det var vår första polisstrejk. Jag har mycket nytta av den erfarenheten nu, inte minst i förhandlingssituationen. Dessutom var pressen från media enorm, precis som den var då.
Enligt Arne Johannessen var stridsviljan god hos medlemmarna i polisförbundet.
Men hur ser allmänheten på att polisen strejkar?
– Stödet är naturligtvis blandat men från medlemmarnas sida är det i princip fullständigt, säger Arne Johannessen.
