Visst är det bra att vara vältränad och kostmedveten. Men för vissa övergår det hälsosamma levernet till en hets efter nya längre löprundor och ett maniskt kaloriräknande.
Visst är det bra att vara vältränad och kostmedveten. Men för vissa övergår det hälsosamma levernet till en hets efter nya längre löprundor och ett maniskt kaloriräknande. Lär dig tyda varningssignalerna för om du eller din kollega är i riskzonen för ortorexi.
sju tecken som kan tyda på ortorexi
- Du tänker mer än tre timmar om dagen på din diet och planerar dina måltider långt i förväg.
- Din träning upptar i stort sett all din fritid.
- Näringsvärdet på din måltid är viktigare än nöjet att äta den.
- Du får skuldkänslor eller är hård mot dig själv om du äter annat än det som ska ingå i din kost eller om du inte fullföljer dina träningsplaner.
- Du upplever att du fyller på din självkänsla när du följer din träning och kosthållning.
- Det känns viktigt för dig att du får komplimanger för din kropp.
- Dina krav på att maten ska vara nyttig och näringsriktig gör det svårt för dig att äta ute.
Källa: Jonas Gåde, kognitiv terapeut och Psykologitest.se.
– Vi uppmanas ständigt att leva sunt och röra på oss och häftiga Hollywoodhunkar med rutor på magen pryder tidningarna. Vi lever i en tid som ökat pressen på att vi ska motionera och hela tiden tänka på vad vi stoppar i oss, säger Jonas Gåde, kognitiv terapeut på företaget Comunicera.
Han menar att det är en förklaring till att allt fler personer fastnar i en sjuklig strävan efter att ständigt träna mer och samtidigt noggrant välja enbart nyttig kost. För den som drabbas kan det gå så långt att en stor del av dagen ägnas åt att bara tänka på nästa gymtid eller löptur. Matintaget blir så begränsat att personen inte kan vara med i sociala sammanhang som gemensamma jobbluncher.
På 1990-talet skapade Steven Bratman begreppet ortorexi för det hälsomaniska tillståndet, men det är ännu inte klassat som någon medicinsk diagnos. Problemet har likheter med anorexia, men är mycket svårare att upptäcka.
– Det syns ju inte på samma sätt. Snarare kan den med ortorexi mötas av komplimanger för att han eller hon ser så vältränad ut och är så ståndaktig med sin nyttiga diet, säger Jonas Gåde.
Den bilden delar Ronnie Salo, psykolog och enhetschef på Stockholms centrum för ätstörningar. Få med ortorexi söker sig till den mottagning han jobbar på.
– De negativa konsekvenserna av ens beteende måste överväga för att man ska söka vård. Många med ortorexi är nöjda med sig själva och kroppen fungerar ofta som den ska till en viss gräns. Först när ångesten över matsuget blir outhärdligt, eller när man som kvinna får krångel med menstruationen, söker man hjälp, säger Ronnie Salo.
Carolin Viklund, hälsoutvecklare på Västerortspolisen i Stockholm, tycker att poliser överlag har en sund inställning till kost och träning.
– Men visst möter jag poliser som vill hitta genvägar till en snabb viktnedgång, följer olika dieter och tränar extremt. Det är inte så att de har en sjuklig inställning till det men vissa borde i större utsträckning lyssna på sin kropp, säger hon.
Den som drabbats eller är i riskzonen för ortorexi bör söka professionellt stöd.
– Du måste få hjälp utifrån för att bryta mönstret och få förståelse för att det är skadligt, säger Jonas Gåde, kognitiv terapeut.
Anna-Karin Andersson
