Polisen i Finland hotas av sparkrav på över 300 miljoner kronor. Bland annat läggs den ansedda trafikpolisen ned.
– Det finns ingen realism bakom de här sparkraven, säger polisfackets ordförande Yrjö Suhonen.
Polisen i Finland hotas av sparkrav på över 300 miljoner kronor.
Bland annat läggs den ansedda trafikpolisen ned.
– Det finns ingen realism bakom de här sparkraven, säger polisfackets ordförande Yrjö Suhonen.
Så ska finsk polis spara 300 miljoner kronor
Rörliga polisen, det vill säga trafikpolisen, läggs ned.
Nuvarande 24 huvudpolisstationer föreslås minska till 11.
Eleverna vid polisyrkeshögskolan i Tammerfors ska enligt förslaget inte längre ha fri kost och logi.
Ett 60-tal mindre polisstationer föreslås läggas ned.
Totalt beräknas 35 miljoner euro sparas in till 2016.
Nedskärningarna ska ske genom naturlig avgång.
Polisen i Finland
Finland har 5,4 miljoner invånare och polismyndigheten 10 580 anställda. Av dessa är drygt 7600 poliser.
Polisyrkeshögskolan i Tammerfors har årligen omkring 1000 studenter. Utbildningen är 2,5 år och ges på såväl finska som svenska.
Finlands Polisorganisationers Förbund, SPJL, har omkring 11 900 medlemmar. Av dem är runt 9 600 polisanställda. Man har även drygt 2 000 medlemmar i andra delar av rättsväsendet.
Snittlönen för en obefordrad polis, inklusive olika tillägg, var i fjol knappt 3 300 euro eller ungefär 28 000 kronor.
I folkmun kallas de för ”flygande polisen”, fast korrekt term är ”rörliga polisen” (”liikuva poliisi”).
– Ingen gillar väl att få böteslappar, men detta är en institution som funnits i 80 år och som har mycket högt anseende bland medborgarna, säger Suhonen.
Detta oaktat har nu ministergruppen för inre säkerhet beslutat lägga ner den rörliga polisen.
– Vi har en parlamentarisk majoritet bakom oss, förklarar inrikesminister Päivi Räsänen (KD).
Besparingen väntas bli 6,4 miljoner euro och de drygt 600 anställda ska placeras ut på de lokala polisstationerna.
– Riksdagen kommer att ta ett beslut som försämrar omfattningen av och kvalitén på trafikövervakningen. När anställda förs över till de lokala stationerna kräver ju det i sin tur flera och kostsamma utrymmen, konstaterar fackordförande Suhonen.
En arbetsgrupp vid inrikesministeriet föreslår också omfattande besparingar, bland annat genom sammanslagningar av polisstationer, nedskärningar på polishögskolan samt andra effektiviseringar.
– Polisens pengar räcker inte till för de närmaste åren. Någonstans måste vi spara och på så sätt säkrar vi polisens operativa nivå, säger planeringsdirektör Sanna Heikinheimo vid inrikesministeriets polisavdelning till Polistidningen.
Enligt henne skulle de sammanlagda sparkraven uppgå till 35 miljoner euro, det vill säga över 300 miljoner svenska kronor.
Arbetsgruppen, som i slutet av augusti lämnade över sin rapport till inrikesminister Päivi Räsänen, vill bland annat att de så kallade huvudpolisstationerna minskas från 24 till 11. Det sägs spara 8,3 miljoner euro.
”När anställda förs över till de lokala stationerna kräver ju det i sin tur flera och kostsamma utrymmen”
I en tidigare reform, 2009, drog man ner på huvudpolisstationerna från 90 till nuvarande antal.
– Det motsatte vi oss inte. Men ytterligare en nedskärning är inte realistisk. Då skulle vi exempelvis i hela Lappland bara ha en enda huvudpolisstation, säger Yrjö Suhonen.
Ytterligare 4,2 miljoner tror sig arbetsgruppen kunna spara genom att skära ned med 20 av omkring 200 tjänster vid polisyrkeshögskolan i Tammerfors. Dessutom föreslås de studerande i framtiden själva få betala logi och mat.
Juuso Ala-Jääski är ordförande i elevkåren och säger till Polistidningen att dessa nedskärningar skulle minska rekryteringsbasen.
– Många kurskamrater har redan en annan utbildning i grunden och skulle inte ha råd gå här om man drar in på förmånerna.
Bland övriga förslag från arbetsgruppen kan nämnas nedskärningar inom motsvarigheten till rikspolisstyrelsen samt inom kriminalpolisen, vilket skulle spara ytterligare några miljoner euro.
– Även där är man orealistisk vad gäller besparingarnas storlek, menar Suhonen.
I början av oktober lade inrikesminister Räsänen sitt eget förslag, vilket i stora drag följer arbetsgruppens. På Polistidningens fråga om huruvida så här stora besparingar är realistiska svarar hon:
– Vi har räknat mycket noggrant och försiktigt och jag har själv gått igenom beräkningarna och finner dem trovärdiga.
När Polistidningen intervjuar Yrjö Suhonen på polisfacket SPJL:s kansli i Helsingfors, påpekar han dock något mycket väsentligt:
– Redan inför budgetmanglingen i våras presenterade en kommitté ett förslag om att ett 60-tal av de mindre polisstationerna skulle läggas ned.
– Detta har dock nu kommit i skymundan, för vi har kommunalval nu i oktober och då vill man inte skylta med tråkigheter…
Men kan polisfacket helt avvisa alla sparkrav?
– Det gör vi inte. Vi kan tänka oss att några små stationer slås ihop.
År 2016 är det meningen att besparingarna ska ha gjorts. Men först ska riksdagen, i början av nästa år, behandla saken.
Oppositionspartierna centern och sannfinländarna är kritiska till arbetsgruppens förslag.
Och även från den breda regeringskoalitionen har ifrågasättande röster hörts, exempelvis från några socialdemokrater och moderater.
Ett grundtips är dock ändå att regeringen i slutändan får igenom sina förslag. Det betyder alltså bland annat att en 80-årig institution, rörliga polisen, redan år 2014 går i graven.
Sören Viktorsson
