Polisförbundet har inlett en granskning av hur Rakel påverkar hälsan. Steg ett var att mäta strålningen från Rakelutrustningen i en vanlig polisbil. Resultatet är så extremt att forskaren som höll i testet misstänker att något är fel.
Polisförbundet har inlett en granskning av hur Rakel påverkar hälsan. Steg ett var att mäta strålningen från Rakelutrustningen i en vanlig polisbil. Resultatet är så extremt att forskaren som höll i testet misstänker att något är fel.
Kommunikationssystemet Rakels (Tetratekniken) hälsoeffekter är en källa till oro bland många poliser, både i Sverige och utomlands. Ett forskarteam vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) arbetar sedan tre månader med att utreda de långsiktiga effekterna. På Polisförbundets uppdrag ska man under tre år arbeta fram metoder och rekommendationer för att minimera riskerna för eventuella arbetsskador.
Nyligen ledde projektledaren doktor L.O. Strömberg från KTH mätningar av hur Rakel strålar inne i en polisbil.
– Det handlade om värden som var 100-tals procent över de rekommenderade gränsvärdena ur hälsosynpunkt, säger han.
Resultatet är så extremt att han tror att något kan ha varit fel med den aktuella installationen. Samtidigt uppstår frågan om det finns fler polisbilar med extrema strålvärden.
– Man kan tänka sig att det exempelvis rostar vid infästningen av den externa antennen i biltaket. Det kan leda till bristfällig jordning och strålning från matningskabeln i innertaket.
Hittills har Rikspolisstyrelsen inte gjort några mätningar, trots att frågan har varit uppe till diskussion flera gånger. En orsak är att Arbetsmiljöverkets expert har hävdat att en mätning är meningslös, eftersom den bara visar hur strålningsvärdet är i luften och inte inne i kroppen. Men efter påstötningar från både enskilda poliser och skyddsombud kommer Arbetsmiljöverket nu att genomföra en mätning tillsammans med Strålsäkerhetsmyndigheten i mitten av december.
Hans Olsson, ombudsman med arbetsmiljöinriktning på Polisförbundet, ser positivt på den planerade mätningen.
– Vi måste ha ett arbetsskadeperspektiv på det här. Om det finns en hälsorisk så måste vi känna till den. Annars vet vi inte vad vi ska göra för att minimera riskerna, säger han.
Text: Ossian Grahn och Anna Hjorth
