Det offentliga och politiska samtalet om polisen i dag handlar nästan bara om statistik och siffror. Effektivitet och produktivitet likställs som om de betydde samma sak.
Det offentliga och politiska samtalet om polisen i dag handlar nästan bara om statistik och siffror. Effektivitet och produktivitet likställs som om de betydde samma sak.
Polisens uppgift är inte att producera så mycket som möjligt, utan att prestationerna i största möjliga utsträckning bidrar till att uppnå vårt uppdrag – att minska brottsligheten och öka tryggheten. Resultatmåtten borde mer handla om att minska antalet brott i stället.
”Blunda inte för problemet, anta utmaningen”
Produktivitet är bara en av många indikatorer på effektivitet. Men inom polisen i dag är produktivitet det enda som räknas. Att försöka öka andelen uppklarade brott utifrån ett massproducerande av förundersökningsprotokoll till åklagare kan se bra ut i siffror och på pappret. Men det ger en missvisande och enögd bild av polisarbetet. Effektivt polisarbete måste diskuteras ur ett helhetsperspektiv.
Jag anser att det behövs ett omfattande utvecklingsarbete för att förbättra statistiken för polisverksamhetens prestationer. Det är ogörligt att fånga en så komplex verksamhet i ett eller ett fåtal effektivitetsmått. Den måste beskrivas med flera mått och utifrån olika perspektiv.
Det brottsförebyggande arbete som poliser utför i möten med andra människor, myndigheter, organisationer och samverkanspartner är oerhört svårt att bestämma med numerära tal. Och det vet våra uppdragsgivare – politikerna. Men just för att det är så svårt vill man desperat hitta ett sätt att visa att de egna politiska åtgärderna ger resultat. Men riktigt så enkelt är inte livet, eller polisarbetet.
När det gäller måttet effektivitet brukar man tala om inre och yttre effektivitet. Inre effektivitet handlar om att göra saker rätt. Det är nog organisationen själv bäst på att ta fram. Yttre effektivitet handlar om att göra rätt saker. Det däremot är nog något politikerna ska fundera kring när det handlar om polisens effektivitet.
De har nu möjlighet att ta den bollen och ge direktiv till den person som ska genomföra omorganisationen av polisen att omedelbart påbörja ett nytänk av statistikutvecklingen. Den person som blir ansvarig kommer nog ha betydligt lättare att rita om rutorna för polisen än att komma till rätta med jakten på siffrorna. Men blunda inte för problemet, anta utmaningen.
Effektivitet handlar också om hur polisens styrning och ledning ser ut. I och med omorganisationen kommer en tydligare ledningsstruktur att skapas. Men för att lyckas bli effektivare måste Polisen bryta redovisningskulturen. Och för att kunna redovisa resultat måste man ha haft möjlighet att utföra någonting. Och snart finns ingen tid kvar för vardagsnära polisarbete när administrationen för poliserna hela tiden ökar.
Därför är det positivt att riksdagen gett regeringen i uppdrag att öka anslagen för administrativt stöd till polisen. Det är skönt att veta att våra folkvalda, som sitter på medborgarnas mandat, har förstått vikten av att poliser utför polisarbete. Det blir då så mycket lättare för Polisen att arbeta just effektivare.
Till sist vill jag uppmana er att höra av er och tala om vad ni tycker om omorganisationen. Det är nu vi har möjlighet att påverka och det gör vi bäst tillsammans.
Lena Nitz
Ordförande Polisförbundet
