Rösten är kanske det viktigaste verktyget som polis. Men många glömmer att talorganen behöver tas om hand.
Rösten är kanske det viktigaste verktyget i polisjobbet. Men många glömmer bort att talorganen behöver tas om hand och tränas för att hålla i längden.
NIO tips från logopeden
- Använd magstödet när du pratar. Testa genom att sätta en hand på magen och känn efter så att magen rör sig inåt när du talar.
- Försök att ha ett avspänt taltonläge, prata inte med för ljus röst.
- Om möjligt, var vänd mot den du talar till.
- Tänk på andningen. Magen ska bukta ut vid inandning och sjunka tillbaka något vid utandning.
- Sträva efter att ha en avslappnad kroppsställning när du pratar. Spänn inte axlar eller nacke.
- Undvik i möjligaste mån att överrösta andra eller en bullrig miljö, kanske kan du vänta med att tala tills det blivit lite lugnare.
- Rök inte och vistas inte i för dammiga lokaler eller i för torr luft.
- Gör röstpauser då och då under dagen. Rösten måste få vila lite ibland.
- Var uppmärksam på varningssignalerna. Är du hes i över två veckor, harklar dig ofta eller får en klumpkänsla när du sväljer ska du gå till läkare.
Som förundersökningsledare och gruppchef på Lidingö polisstation blir det mycket prat för Claes Trotzig om dagarna med telefonsamtal, förhör och diskussioner med kollegor.
Själv tänkte han inte så mycket på att hans röst tog stryk av att aldrig få vila, men hemmavid påtalade hustrun att han blev allt hesare och att hackhostan aldrig gav med sig. När han till slut lät sig undersökas kunde läkaren konstatera att han fått knutor på stämbanden. Han blev ordinerad att gå till en logoped.
– Jag övade på andningsteknik, lärde mig göra pauser, fick vänja mig vid att dra nytta av bukstödet och rabblade en massa ramsor. Det kändes lite konstigt och ovant först, men jag märkte att rösten blev bättre av det, säger Claes Trotzig.
Caroline Friberg, logoped vid Skånes universitetssjukhus i Malmö, säger att det inte bara är för mycket prat som kan orsaka röstproblem. Även andra fysiska och psykiska besvär kan sätta sig på stämbanden.
– Om du exempelvis är stressad eller har ont i rygg eller axlar får det även konsekvenser för musklerna i struphuvudet, säger Caroline Friberg.
Rösten kan också ta skada av att vi helt enkelt talar felaktigt så att stämbanden belastas för hårt. Att få knutor, som är ett slags förhårdnader på stämbanden, kan vid svåra fall kräva operation. Men för många räcker det att ändra sitt röstbeteende. Även det vanliga problemet fonasteni, i folkmun kallat rösttrötthet, kan ofta botas med träning och ökad riskmedvetenhet.
Hur våra röster påverkas är individuellt, men kvinnor är extra utsatta.
– Vid tal gör stämbanden nästan dubbelt så många svängningar per sekund hos kvinnor jämfört med hos män. Dessutom har kvinnor en tendens att gå upp i röstläge och anstränga halsmuskulaturen när det ska tas i, vilket är skadligt i längden, säger Caroline Friberg.
Nu när Claes Trotzig själv är medveten om sin röst och dess begränsningar har han blivit uppmärksam på att även hans poliskollegor ibland kan låta lite spända när de talar. Inte minst de som är i yttre tjänst, och som många gånger jobbar i miljöer med hög ljudvolym, tror han skulle må bra av lite röstträning.
– Det är ju rösten som är verktyget, inte knytnävarna eller batongen, konstaterar han.
Anna-Karin Andersson