Forskaren Bengt Arnetz har kartlagt hur poliser, brandmän och andra i yttre tjänst påverkas av stressen i sin arbetsvardag. Resultatet ska nu utgöra grunden till ett stöttande webbverktyg.
Forskaren Bengt Arnetz har kartlagt hur poliser, brandmän och andra i yttre tjänst påverkas av stressen i sin arbetsvardag. Resultatet ska nu utgöra grunden till ett stöttande webbverktyg.
forskning finansierad
av stiftelse
Med first responders menas militärer, kustbevakare, brandmän, tulltjänstemän och poliser i yttre tjänst. Forskningsprogrammet om deras yrkespåförda stress består av tre faser:
- Steg ett var grupp-diskussioner med ett urval first responders om deras upplevelser kring stress, hälsa och prestation.
- Steg två presenterades i oktober i rapporten ”Det här är inte vilket yrke som helst!” Den bygger på enkätsvar från 3 700 first responders, varav 922 poliser. Svarsfrekvensen var knappt 60 procent.
- Nästa steg blir att utveckla ett webbverktyg med stöd specifikt till first reponders i deras stresshantering.
Bakom forsknings-programmet står Stiftelsen Kungafonden. Delar av stiftelsens styrelse fungerar som ledningsgrupp för arbetet, där bland andra även Polisförbundet involverats.
Det är professor Bengt B Arnetz vid Uppsala universitet och Wayne State University som leder det vetenskapliga arbetet.
Fotnot: Hela rapporten kan läsas här.
”Det här är inte vilket yrke som helst!” heter rapporten, som bygger på enkätsvar från så kallade first responders: Militärer, tullare, kustbevakare, brandmän och poliser i yttre tjänst.
De har i grunden bättre hälsa och större kapacitet än genomsnittet. Och de allra flesta gillar och är stolta över sitt yrke. Ändå bedömer professor Arnetz att ungefär 30 procent av dem riskerar att må och prestera sämre till följd av jobbstressen.
– Vi har bland annat tittat på den konstanta, låggradiga stressen i de här yrkena. Oron för att bli beskjuten eller att familjen hotas ligger och gnager hela tiden. Stressystemen i kroppen är bra på att hantera akut stress, men inte det här. Ändå har man inte ägnat så mycket forskning åt det tidigare, säger han.
Syftet med studien är inte att ställa olika yrkesgrupper mot varandra. Men brandmännen tycks mer förskonade än poliserna på en rad punkter. Arnetz tror att ett viktigt skäl till det är att man jobbar mycket i team.
– Man kör innebandy, lagar mat och är väldigt sammansvetsade. Det verkar som lagsportande är en väldigt känslig mekanism för att fånga upp hur folk mår, säger han.
Arnetz forskarlag pekar inte bara på problem. Nästa steg är att med stöd från bland andra Partsrådet* ta fram ett webbverktyg, speciellt för first responders, att tackla och förebygga problem med hälsa och prestation.
– Det ska basera sig på den modell för stresshantering vi har arbetat fram. Genom att svara på några frågor ska first respondern kunna identifiera styrkor och svagheter. Man ska även få förslag på träningsprogram och kunna kolla sin hjärtfrekvens, säger Bengt Arnetz.
Individen ska vara anonym, men statistik ska ge arbetsgivaren möjlighet att fånga upp tendenser, är tanken. Om tre-fyra år ska verktyget vara testat och klart.
Men problemen kan inte vänta, anser Hans Olsson, ombudsman på Polisförbundet. Många stressproblem kom fram redan i medarbetar-undersökningen, utan att några direkta åtgärder vidtagits.
– Polisen servar på sina håll bilarna bättre än sin personal – och det är slöseri med resurser, säger han.
Eva Schoultz
Fotnot:* Partsrådet är en förening som stöder partsgemensamt förändringsarbete på statliga arbetsplatser.
Brandmännen tycks
vara mer förskonade
Polisernas enkätsvar utmärker sig på vissa frågor, framför allt jämfört med brandmännens.
Mer än hälften av poliserna upplever att schemat är stressande. Bland brandmännen är den andelen bara sex procent.
27 procent av poliserna har mer eller mindre svårt att njuta av det de tidigare njutit av. Bara tio procent av brandmännen har svarat på liknande sätt. Då ska man också veta att nästan hälften av poliserna som svarat på enkäten har max fem år i yrket bakom sig.
Organisationsförändringar är en faktor som hela tre av fyra svarande upplever som stressande, men det är inget som är speciellt för poliser.
Totalt anser en av fem first responders att jobbstressen kan leda till ångest eller andra svarta känslor. Men även på den punkten har brandmännen mycket låga siffror.
För att hantera stressen finns en rad olika strategier. Nästan alla uppger att fysisk aktivitet är ett bra sätt. Många poliser väljer att prata med en kollega.
En liten andel svarar att de röker mer, tar till flaskan, eller medicinerar. När det gäller alkoholen utmärker sig poliserna. 3,7 procent svarar att de dricker för att stressa av, jämfört med 0,8 procent av brandmännen. Det är mer än fyra gånger så många.
Pressade poliser i yttre tjänst
Mer än hälften av poliserna upplever att yrkespåförd stress leder till att de presterar sämre. Bara en av tio håller inte alls med om att det skulle vara så. Skillnaden mellan yrkesgrupperna är statistiskt säkerställd.