En vecka efter Södertäljerånet meddelade åklagaren att det inte blir något åtal mot den polis som sköt rånaren. Nu står det också klart att det inte blir några arbetsrättsliga konsekvenser för polismannen.
När en polis allvarligt skadar eller dödar någon är det noga reglerat vad som ska hända juridiskt. Händelsen ska direkt anmälas till åklagare vid Riksenheten för polismål och till internutredningsavdelningen på RPS. Om åklagaren väljer att inte väcka åtal blir det polismyndigheten som hanterar ärendet och utreder om det kan bli fråga om några arbetsrättsliga konsekvenser.
– Det kan ju till exempel vara så att den som skjutit har åsidosatt föreskriften om hantering av tjänstevapen. Då kan det, enligt lagen om offentlig anställning, bli fråga om en disciplinpåföljd som varning eller löneavdrag. Och det avgör Personalansvarsnämnden, berättar Tomas Rönnberg som är jurist på enheten för interna utredningar vid Stockholmspolisen.
När det gäller dödsskjutningen i Södertälje har man bedömt att polisen som sköt följde föreskrifterna.
– Vi har beslutat att skriva av ärendet. Det finns ingen anledning att göra något mer arbetsrättsligt eftersom gällande riktlinjer och förordningar har följts, säger han.
Beslutet innebär att ärendet inte går vidare till Personalansvarsnämnden.
Vad som händer i övrigt efter att en polis har skjutit varierar – både beroende på omständigheterna i det enskilda fallet och på hur den enskilda polismyndigheten arbetar. Men det ska alltid göras ett psykosocialt arbete parallellt med den juridiska prövningen.
– Vi har checklistor och rutiner för hur det ska gå till. Kortfattat kan man säga att när tjänstevapnet har använts, så blir det avlastningssamtal med en debriefinghandledare eller med den egna chefen för att ta reda på hur på medarbetarna mår, säger Ulrika Kvarnström som är arbetsmiljösamordnare vid Stockholmspolisen.
I Södertäljefallet kom åklagarens beslut att inte väcka åtal redan efter en vecka. En snabb hantering underlättar för den polis som avlossat skotten att bearbeta det som hänt, menar Ulrika Kvarnström.
– Ja, den som har skjutit slipper ju att oroa sig för hur det ska gå. Ibland drar utredningen ut på tiden och det är jobbigt för den det berör. Därför är det viktigt att följa upp hur personalen mår även på längre sikt, och erbjuda exempelvis samtalsstöd.
