Polisens sätt att göra id-kontroller för att leta efter personer som befinner sig illegalt i landet har väckt mycket känslor och debatt. Även poliser har reagerat. Nu menar en polischef att en del av kritiken beror på missförstånd och feltolkad statistik.

Polisens sätt att göra id-kontroller för att leta efter personer som befinner sig illegalt i landet har väckt mycket känslor och debatt. Även poliser har reagerat. Nu menar en polischef att en del av kritiken beror på missförstånd och feltolkad statistik.

Polisens arbete med inre utlänningskontroller väcker känslor. I Malmö har polisens effektiviserade handläggning av utlänningsärenden (Projekt Reva) som testats sedan 2010 kritiserats häftigt. I Stockholm har polisen anklagats för rasistiska id-kontroller i tunnelbanan. En åsikt som fick ytterligare näring då polisen redovisade att en av tio kontrollerade vistas olagligt i Sverige

Men enligt Petra Stenkula, biträdande chef för länskriminalen i Skåne, finns det skäl att fingranska statistiken. När skånepolisen gjorde det visade det sig att cirka en av fem kontrollerade inte hade rätt att vistas i Sverige – en andel som var högre än det först verkade.

– En felkälla kan vara då en person id-kontrolleras och det visar sig att han ska utvisas men saknar känt hemland och därför blir kvar under utredningstiden. Då ser det ut som polisen kollat en person som har rätt att vara här, säger Petra Stenkula.

Ytterligare en vanlig variant är att polisen påträffar en person som har stannat för länge. Han eller hon får egentligen avvisas men har en hemresebiljett.

– Då kan det anses att det inte är proportionerligt att avvisa. Problemet är att i statistiken ser det ut som om polisen har kontrollerat en person med rätt att vara här.

Att reaktionerna mot utlänningskontrollerna är häftiga i Malmö tror Petra Stenkula också beror på operation Alfred. Under ett år arbetade polisen intensivt för att komma till rätta med våld, otrygghet och organiserad brottslighet i Malmö.

– Många människor stoppades på grund av misstankar om brott. Det har inget med inre utlänningskontroll att göra, men det är svårt att veta för allmänheten, säger Petra Stenkula.

Sören Clerton, chef för centrala gränskontrollenheten vid Rikskriminalpolisen, anser att debatten om inre utlänningskontroller drabbar många poliser som gör sitt arbete.

– Det blir tydligt i t-banan där poliserna inte kan arbeta effektivt när privatpersoner lägger sig då någon ska id-kontrolleras, säger han.

Han anser inte att det finns något systemfel kopplat till hur kontrollerna sker. Istället nämner han Schengenavtalet från 2001 då Sverige förband sig att intensifiera de inre utlänningskontrollerna. Senare har regeringen i flera regleringsbrev (senast 2013) gett polisen i uppdrag att öka utvisningstakten.

– Polisen följer gällande lagstiftning. Vill man ändra på den är det en fråga för politikerna, säger Sören Clerton.