En polisledd intervju är ett av de sista stegen i gallringen bland sökande till polisutbildningen. Nu överväger Rikspolisstyrelsen att slopa det momentet.
En polisledd intervju är ett av de sista stegen i gallringen bland sökande till polisutbildningen. Nu överväger Rikspolisstyrelsen att slopa det momentet.
Samarbetar
med psykolog
Polisintervjuerna genomförs i team bestående av en kvinnlig och en manlig polis, båda med särskild utbildning.
Intrycken från intervjun diskuteras sedan bland annat med den psykolog som träffat samma sökande.
Detta förfarande har använts i ett tiotal år.
7280 personer sökte till polisutbildningen i höstas.
2300 av dessa har fystestats.
900 av dem kallades till en tvådagars uttagning, där de förutom polisintervju och psykologsamtal har genomgått ett allmänt begåvningstest och en hälsoundersökning.
Sedan görs en samlad bedömning av alla testresultat. En antagningsnämnd fattar det slutgiltiga beslutet om vilka som antas.
De sökande konkurrerar denna omgång om 328 utbildningsplatser hösten 2013.
Hela antagningsprocessen till polisutbildningen håller på att ses över. Detaljerna är inte klara, men det finns ett inriktningsbeslut om att låta Rekryteringsmyndigheten* sköta urvalet. Detta utifrån de kriterier som Polisen sätter upp, berättar Kim-Lena Ekvall Svedenblad på RPS HR-avdelning.
Varför väljer ni den här vägen?
-Vi vill lägga ut det här på en aktör som har urval som huvudsyssla, vilket kan ge en högre kvalitet. När det gäller polisintervjuerna frågar vi oss om de tillför något av avgörande karaktär, med tanke på hur mycket polisiära resurser de ändå tar.
Vad är alternativet till polisintervjuer?
– Att Rekryteringsmyndighetens psykologer genomför hela samtalsdelen, fast inte på samma sätt som idag. Psykologer har som profession att bedöma människor. Men jag vill betona att poliser ändå måste finnas med i processen, om inte annat för att informera om hur det är att jobba som polis, säger Kim-Lena Ekvall Svedenblad.
Yvonne Kärnheim-Bengtsson, styrelseledamot i Polisförbundet, har genomfört många intervjuer med sökande till polisutbildningen.
– Jag tycker att vi med erfarenhet av polisarbete fyller en jätteviktig roll, säger hon.
Hon får medhåll av psykologen Johan Lothigius. Han är specialiserad på arbetslivspsykologi och har arbetat med polisprövning av och till ända sedan 1997, när Pliktverket kom in i bilden. Han anser att dagens modell, med samarbete mellan psykolog och poliser, är svårslagen i effektivitet.
– Vi psykologer är jätteduktiga på att syssla med urval, men utan poliserna tappar man en väsentlig del. Jag undrar om det finns något som är bättre än det här dynamiska samspelet, säger han till Polistidningen.
Yvonne Kärnheim-Bengtsson befarar att urvalet blir sämre om polisintervjuerna slopas.
– Och har du väl fått in någon som inte är lämplig så är den ju svår att bli av med, säger hon.
Besluten om processens framtida utformning väntas tidigast under våren.
*F d Pliktverket