I snart tjugo år har Plattangruppen jobbat med den öppna knarkhandeln i Stockholm. Men i sommar läggs gruppen på is och nu fruktar poliserna en förslumning av Sergels Torg.
I snart tjugo år har Stockholmspolisens Plattangrupp jobbat mitt i centrum för den öppna knarkhandeln i Sverige. Men i sommar läggs gruppen på is och nu fruktar poliserna en förslumning av Sergels Torg.
– Det är bittert, mycket av det vi byggt upp slås i spillror, säger Joakim Beland.
Plattangruppen
Bildades i sin nuvarande form 1995.
Fem verksamma poliser, fler anställda men frånvarande på kommendering.
Periodplanering, sex veckor i taget.
Klara närpolisstation vid centralen klockan elva en tisdagsförmiddag. Joakim Beland, polisinspektör och chef för Plattangruppen, och hans kollegor går igenom dagens ärenden. Tre aspiranter gör sina första dagar och testar utrustningen.
– Utrustade och matade, säger Joakim Beland med ett leende då också en tidig lunch är avklarad.
Han är 43 år och har arbetat på Plattan sedan 1999. Under ett halvt yrkesliv har han sett knarktrender komma och gå. Människor komma och gå. I ett fåtal lyckliga fall har det hänt som nästan aldrig händer. En känd missbrukare försvinner och efter ett par år knackar någon Joakim Beland på axeln och där står han eller hon som verkade vara hopplöst fast i drogträsket.
– Med barnvagn och ett nytt liv. Fler än det verkar reder säkert ut det, men de flesta vill inte visa sig här eftersom de vet hur lätt det är att dras in igen, säger Joakim Beland.
För stunden störs han av två faktum. Det ena gäller den senaste tidens medierapportering om att Plattan svämmar över av heroin. Joakim Beland tycker inte att det stämmer. Han pekar på ett tidningsurklipp på väggen. Det handlar om ett av fallen då en läkare lagförts för att ha skrivit ut enorma mängde narkotikaklassade piller.
– Det är där problemet finns, över 70 procent av våra beslag är legalt utskrivna. Det är olyckligt när det skrivs en massa som inte stämmer. Nu hävdas att heroinet ökar när det är tvärtom.
En annan sak som irriterar Beland är att polisledningen beslutat att spara pengar genom att låta all närpolisverksamhet på Norrmalm upphöra från mitten av juni till slutet av september. Något som får konsekvenser för både Plattangruppen och stöld-, ordnings- och våldsgrupperna på Klara. Joakim Beland och hans kollegor kommer att åka på ingripandepass istället för att syssla med brottspreventivt narkotikaarbete.
– Den samverkan vi byggt med bland annat väktare kraschar. Allmänheten kommer att märka skillnad när trakten runt Sergels Torg förslummas, säger Joakim Beland.
Han fortsätter:
– Jag förstår inte vitsen. Tidigare har det gått och lösa hos oss och det går fortfarande att lösa på Södermalm.
Vi går den korta sträckan till Sergels torg. Joakim Beland beskriver hur platsen förändrats under hans år. Tidigare var både säljare och köpare svenska. Nu har internationaliseringen slagit igenom med nya försäljningstekniker, nya droger och effektivare organisationer.
Som svar på en skämtsam anmärkning om att han säkert kan varenda gatsten, att han känner Plattan bättre än sin egen trädgård nickar han allvarligt. Tröttnar han aldrig på det som för en utomstående är lätt att beskriva som ett tröstlöst evighetsarbete?
– Jo, lite galen måste man väl vara. Men jag brinner för att Stockholm ska vara en bra stad. Ordning och reda, snyggt och rent. Sedan har jag genom åren sett hur överlåtelse av enstaka tabletter ofta är starten på något större. Att fånga upp nya missbrukare gör jobbet meningsfullt.
Dagens första ingripande involverar en man, känd sedan tidigare av polisen, som enligt Joakim Beland är typisk på flera sätt.
Först och främst bär han på en stor fällkniv.
– Då vi plockar kniven hävdar de att de har dåliga tänder på grund av missbruk och måste ha den för att dela äpplen med. Alla har samma motivering.
Mannen har också lagligt förskrivna piller mot ångest i fickorna. Men då poliserna jämför datumet för utskrivning med antalet tabletter som finns kvar står det klart att han inte kan ha använt all medicin själv. Dessutom är han sprutnarkoman och har just besökt det nyöppnade sprutbytet i Stockholm, en inrättning som Beland är kritisk till. Han tror att det finns en risk att själva bytesmomentet inte fungerar i praktiken. Att missbrukarna kommer att få rena sprutor utan att lämna in sina gamla. Nu stärks han i sin åsikt när den misstänkte berättar att han just har besökt sprutbytet och fått nya verktyg – fler än de gamla sprutor han lämnat.
– Precis vad jag trodde skulle hända, det där måste man ha bättre koll på, säger Joakim Beland.
Mannen får gå. Brott mot knivlagen är ett faktum, men någon drogförsäljning går inte att styrka.
Så förflyter dagen. En missbrukare grips när han snattar. Vill få vård. Diskuterar lösningar med Joakim Belands kollega Dennis och börjar gråta. En närmat redlös sprutnarkoman hittas på en offentlig toalett. Det rör sig om en person som levt länge på gatan och poliserna har följt det gradvisa förfallet. Dennis ser bekymrad ut när han konstaterar:
– Det har gått snabbt, han har säkert tappat 15 kilo i vikt.
Snart är vi tillbaka på plattan. Dennis visar platsen, utanför en hamburgerrestaurang, varifrån han brukar spana. Där inne sitter säljarna på barstolar med bästa utsikt över kommersen, stolar som polisen förgäves försökt ägaren att ta bort. År efter år fortsätter plattan att vara en magnet. En mytisk plats förknippad med tragedier, samtidigt en mötesplats. Också missbrukare träffar vänner och vill bara umgås. Joakim Beland berättar att för många missbrukare som tagit sig ur beroendet är platsen farlig med sin förödande dragningskraft.
– Du har inte sett honom på flera år och plötsligt är han tillbaka på plattan igen. Det syns på blicken att han är på väg att falla dit. Man säger: Stick härifrån, så långt bort du kan!
”Inte sett ökning av heroinbeslag”
Ingenting tyder på att heroinförsäljningen ökar. Enligt Thomas Hvitfeldt, BRÅ, är antalet missbrukare så litet att det är svårt att dra vetenskapliga slutsatser.
Narkotikabeslag
2012 beslagtog polisen 800 gram heroin i Sverige. 2011 var siffran 3,2 kilo.
I Stockholm har dock antalet beslag ökat, samtidigt som det rör sig om större mängder. En förklaring är den länsomfattande insats som pågår mot heroinförsäljning.
Marijuanabeslagen i Sverige har ökat från 3 812 (2011) till 5 962 (2012).
Antalet amfetaminbelag minskar kontinuerligt. Men 2012 ökade mängden dramatiskt på grund Rikskrims rekordbeslag på 150 kilo Helsingborg.
Källa: RPS
Martin Kåberg, psykiater och överläkare samt ansvarig för det nystartade sprutbytesprojektet, upplever inte att heroinmissbruket ökar. Liksom polisen Joakim Beland är han skeptisk till uppgifterna om att Sergels Torg svämmar över av heroin.
– Jag jobbar med behandling av heroinister och min spontana uppfattning är att det inte ökat. Däremot har heroinmissbruket minskat drastiskt under de senaste 15 åren.
Thomas Hvitfeldt är utredare på Brottsförebyggande rådet, BRÅ och delar åsikten. I rapporten Brottsutvecklingen i Sverige 2008-2011 skrev han ett kapitel om narkotikabrott.
– Vi hade ju inte med 2012 i rapporten, men det är svårt att tro att situationen har förändrats så drastiskt på kort tid, säger han.
Tvärtom, påpekar han, tyder mycket på att heroinanvändningen i själva verket sjunker – både nationellt och internationellt. Ett exempel på detta är årsrapporten för 2012 från Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN). I rapporten konstateras att vi närmar oss ”en ny era när heroin har en mycket mindre central roll för Europas narkotikaproblem”. Dessutom fastslås att tillgången på drogen minskat i Europa, och att det i en del länder råder akut brist på heroin.
– I Sverige har vi inte sett någon ökning av heroinbeslag. Överhuvudtaget är det svårt att mäta heroinanvändningen.
Ett av skälen är att så få personer, i relation till det totala antalet missbrukare, använder heroin. Också små slumpmässiga ökningar märks därför i statistiken. Ett annat problem vid mätningar är att gruppen är väldigt svår att nå. Enkätundersökningar i skolorna träffar fel, eftersom det är ytterst sällan som skolelever är heroinmissbrukare.
– Det går att titta på vårddata och det har inte gjorts sedan 2007 och då märktes inga större förändringar.
Också uppgifterna om prisdumpning och gratis heroin tycker Thomas Hvitfeldt låter märkliga. Han konstaterar att det kan hända i enskilda fall utan att vara en trend. I och för sig visar den mätning som CAN gör tillsammans med polisen sedan i 25 år att heroinpriset sjunkit, men förändringen inträffade redan under början av 1990-talet.