Hot på nätet är ett växande problem. Men vad utgör ett hot? Och hur påverkas situationen av att hot eller förolämpningar förmedlas via en server utomlands?
Hot på nätet är ett växande problem. Men vad utgör ett hot? Vem kan dömas? Och hur påverkas situationen av att hot eller förolämpningar förmedlas via en server utomlands?
Poliser, åklagare, fängelsepersonal och andra med rättsvårdande arbeten drabbas allt oftare av hot och förolämpningar på nätet. På en internetsida blandas exempelvis fakta och lögner med bilder och personuppgifter som kränker bland annat enskilda poliser, deras anhöriga och andra personer som arbetar med rättsfrågor. På ett annat forum förs långa resonemang om namngivna poliser, som får sina liv uthängda till allmän beskådan.
– I vilken mån det rör sig om olaga hot är ofta oklart. Bara en bild är tveksamt, det krävs ett mått av underförstått hot. Det kan också handla om förtal eller förolämpning, säger Britt-Louise Viklund, kammaråklagare i Linköping.
fakta
Det ofta använda ordet näthat är inget brott i sig.
Om brott går att bevisa rör det sig vanligen om ett eller flera av följande brott: Olaga hot, förolämpning, ofredande, hets mot folkgrupp, förtal och/eller brott mot PUL.
Förtal faller oftast inte under allmänt åtal och målsägaren måste själv väcka åtal.
För att underlätta brottsbekämpning på nätet lagrar teleoperatörer sedan den 1 maj 2012 all trafikinformation i sex månader.
Informationen visar bland annat till vem någon har ringt, skickade sms, IP-adresser och uppgifter om avsändare och mottagare av mejl. Innehållet sparas inte, därför är det viktigt att utsatta själva samlar bevis.
Anders Ahlqvist är IT-expert på Rikspolisstyrelsen. Han tycker inte att det krävs genomgripande lagändringar i Sverige. Dagens reglering räcker långt men kontakterna med myndigheter i utlandet, speciellt USA där många servrar finns, måste förbättras.
– Vi behöver helt enkelt nya rutiner för samarbete för att möta ett problem som växer snabbt, säger han.
Polisförbundets ombudsman Hasse Olsson håller med om att det rör sig om ett växande problem. Han tillägger att de flesta som drabbas väljer att tiga i stället för att anmäla. I skrivande stund har heller inget fall behandlats som ett arbetsskadeärende, något som enligt Hasse Olsson vore fullt möjligt att göra.
– Mitt generella råd är att genast ta kontakt med arbetsgivaren och göra en anmälan om du hotas eller hängs ut på nätet.
Verksjurist Yvette Glanz på Rikspolisstyrelsen är inne på samma spår. Om ett stort antal personer anmäler samtidigt finns möjligheten att en skyldig måste betala stora belopp i skadestånd. En annan möjlighet är att Datainspektionen bestämmer om vite med stöd i personuppgiftslagen (PUL) efter anmälan. RPS har gjort en sådan anmälan, men hittills har Datainspektionen inte reagerat.Åklagare, polis eller privatpersoner kan också vända sig direkt till det företag som levererar nättjänsten som missbrukas. Ett påpekande om att någon eventuellt bryter mot avtal och villkor kan ge resultat. Slutligen nämner Yvette Glanz att det går att strypa informationsflödet. Flera av de aktuella sidorna publicerar allmänna handlingar som myndigheter är skyldiga att lämna ut.
råd till drabbade
Polisanmäl alltid. Eftersom det, förutom eventuell brottslighet, rör sig om ett arbetsmiljöproblem måste också arbetsgivaren informeras.
Följ verksamhetsskyddets och kriminalunderrättelse-tjänstens anvisningar.
Dokumentera så mycket som möjligt i form av mejl, skärmdumpar, sms och utskrifter.
– Men nu har vi kommit fram till att det är möjligt att inte lämna ut offentliga handlingar om till exempel en polisman om ett utlämnande skulle medföra att uppgifterna behandlas i strid med personuppgiftslagen.
Så här skyddar du dig
• Agera innan du drabbas. Facebook, hemsidor, Youtube, bloggar och Twitter hör till de vanligaste informationskällorna vid nätförföljelse. Var restriktiv med bilder och personlig information om dig själv och familjen.
• Även om du själv inte känner obehag kan det finnas vänner eller familjemedlemmar som inte vill riskera att hängas ut.
Vill du veta mer? Ta del av Datainspektionens råd till drabbade: http://www.krankt.se/
