Konsten att ta skit

Kollegor med hård jargong, chefer som kör över medarbetarna, folk på gatan som minsann har en hel del att säga om ”snutar” kan såra. Men det finns verktyg för att vända kritik till sin fördel.

Kollegor med hård jargong, chefer som kör över medarbetarna, folk på gatan som minsann har en hel del att säga om ”snutar” kan såra. Men det finns verktyg för att vända kritik till sin fördel.

Mig sätter man sig inte på. Så resonerar många av oss när vi känner oss påhoppade. Medvetet eller inte har många ett inre kartotek med giftiga motargument.

Men hjälper det? Nej, sällan. Det första steget mot att förvandla kritik till någonting positivt är enligt Annika R Malmberg, framgångsexpert, att hålla tyst.

”Låt personen tömma ’säcken av frustration'”

– Vi har försvarsmekanismer för att skydda oss. Springa eller slå tillbaka. Det är samma sak när vi blir verbalt attackerade, säger hon.

Att lära sig kontrollera impulserna tjänar vi mycket på. Tänk dig den där rapporten du äntligen gjort klar. Du är nöjd men lämnar den för säkerhets skull till en kollega för genomläsning. Och så kommer retursladden.

Kollegan ifrågasätter massor. Varje påpekande pressar undan din glädje och tillfredsställelse. Du gör dig beredd att välja en syrlig replik ur kartoteket.  Men försök hejda dig. Räkna till tio. Eller hundra.
– Här kan man säga ungefär så här: Jag kanske inte håller med om det du säger men jag tar till mig det och vill tänka på det.

För det är dags att fundera på vad kollegan egentligen sa.

Annika R Malmberg arbetar utifrån kommunikationsverktyget Insights Discovery personprofil. Det är en metod för att beskriva olika personlighetstyper.  Att lära känna sig själv och ”motståndaren”. En motståndare som kanske är helt och hållet på din sida, du har bara inte förstått det.
I metoden talas om introverta ”havsblå” och ”skogsgröna” personligheter samt ”solgula” och ”eldröda” som är extroverta. De flesta av oss är en mix. Kollegan som granskade rapporten skulle mycket väl kunna vara en ”blå” person. Dessa drivs av noggrannhet och högt kvalitetstänk.
– När en sådan person är involverad får det inte bli fel.

Kritiken behöver inte ens handla om rapportens innehåll.  Synpunkterna kan lika gärna handla om valet av typsnitt. En blå person sliter hårt som anställd under en röd chef. Dessa är buffliga och dominanta, inte sällan chefer, och högpresterande. Hellre fort och fel än stiltje. Finkänslighet är inte deras andra namn.
– De springer i 180 medan resten av arbetsplatsen står kvar och undrar vad som hände.

Gröna personligheter är väldigt måna om goda relationer och harmoni men har svårt att säga nej och riskerar att köras över. De gula är kreativa, pratar lite för mycket om sig själva och agerar ofta pajas.

Att träna upp sin egen självkännedom och bli bättre på att förstå andra innebär förstås inte att man ska finna sig i vad som helst. Men valet av kort ur kartoteket kan påverkas. Kanske väljer du ett mildare. Ni kan fortfarande luncha ihop.

Och viktigast av allt: du skiljer på budskap och budbärare. Gå inte i försvar utan fokusera på att lyssna. Där finns ostronets pärla: kunskapen. Den du faktiskt efterlyste när du lämnade över rapporten.

Vi tänker oss en annan situation. Se framför dig medarbetaren som dissar alla dina förslag på varje personalmöte. Annika R Malmberg menar att även här ska man låta den andra prata klart, inte låta sig provoceras. Därefter ställa motfrågor som ”vad tycker du själv? Vad har du för förslag?” Man kan även försöka prata enskilt med kollegan och förklara sina känslor. Om det känns kymigt eller meningslöst ska chefen kopplas in.
I gränslandet här ligger jargongen, som på vissa arbetsplatser är råare än andra. Att förväntas haka på en tuff stämning sliter hårt på den som är av en annan natur. Annika R Malmberg minns en av kommentarerna hon fick när hon föreläste för Polisförbundet:
– Någon sa att ”vi i polisyrket tvingas vara röda”.

Även vid påhopp från okända människor – arga, ledsna och chockade – gäller principen att vara tyst.
– Du måste vara superproffsig. Låt personen ”tömma säcken” av frustration. Humma med eller anteckna för att visa att du lyssnar och tar dem på allvar.
Sedan är det dags att lösa problemet, eller göra vad som göras kan.

Vad många missar, menar Annika R Malmberg, är att en upprörd motpart som fått ur sig vreden och mötts av empati och respekt är betydligt mer mottaglig för ett resonemang efteråt.

Lotta Isacsson