Vårens stora medarbetarundersökning inom Polisen ger en fingervisning om arbetsmiljön runt om i landet. Medan Polisen i Östergötland brottas med ett tydligt missnöje börjar Jämtland se resultat av sitt förändringsarbete.
Polisen i Östergötland backar på samtliga delområden i årets NMI-undersökning. Personalen hör nu till dem som uttryckt störst missnöje med sin arbetssituation.
– Det här tas på största allvar av alla och blir en väckarklocka för oss, säger Thomas Agnevik, avgående ordförande för Polisförbundet Östergötland.
nmi
NMI står för nöjd-medarbetar-index. Undersökningen genomfördes av SCB bland Polisens tillsvidareanställda i januari/februari och består av hundra frågor om arbetsmiljö. 21 737 personer besvarade enkäten, vilket ger svarsfrekvensen 81 procent.
Årets sammanlagda index för hela Polisen är 52 jämfört med 54 år 2010, då den senaste NMI:n gjordes.
Ett index runt 55 tyder generellt på att anställda är ganska nöjda, medan ett index över 70 tyder på att de är mycket nöjda. (Johan Eklund, under-sökningsledare på SCB, i Polistidningen nr 3, 2013)
Polisen i Östergötland får alltså lägre nöjdhetsbetsbetyg av sina anställda i årets NMI-undersökning jämfört med mätningen 2010. Det handlar om allt från ersättning och arbetstakt till trivsel och förtroende för ledningen.
En trolig förklaring till personalens missnöje är den omorganisation som myndigheten genomförde 2011, menar Thomas Agnevik, som i skrivande stund meddelat att han nu avgår som ordförande för Polisförbundet Östergötland.
Syftet med omorganisationen var att väva ihop utryckningen med utredningsverksamheten för att nå bättre mängdbrottresultat. Men med förändringen följde också nya arbetstider och arbetsuppgifter för många anställda. Bland annat har mängdbrottsutredarna gått från att i huvudsak jobba dag till att nu jobba tvåskift.
– Jag blev inte förvånad när vi fick så lågt NMI-resultat, det var nästan väntat. Omorganisationer leder alltid till en viss oro. Vi som jobbar fackligt får den här kritiken till oss genom medlemskontakter nästan dagligen, säger Thomas Agnevik, som när det här läses är presstalesman på myndigheten.
Han bedömer att de låga nöjdhetssifforna inte är kopplade till myndighetens nuvarande ledning:
– När länspolismästaren Ulrika Herbst började i maj 2012 tog hon med sig ett helt nytt ledarskap till myndigheten, men det hade inte fått genomslag när enkäten gjordes. Vi är nästan 1 100 anställda här.
Ulrika Herbst vill själv inte spekulera i orsakerna till personalens missnöje, men håller med om att myndighetens omorganisation sannolikt har satt sin spår.
– Vi har rivit upp gamla grupper och startat nya, anställda har fått nya arbetsuppgifter i nya sammanhang. Det tar ett tag innan det sätter sig. Arbetstider är alltid ett känsligt kapitel, det är en avvägning av vad verksamheten har behov av och vad som är möjligt ur ett medarbetarperspektiv, säger hon till Polistidningen.
Tillsammans har fack och arbetsgivare nu tagit flera steg för att förbättra arbetsmiljön på myndigheten. Bland annat har samtliga chefer med personalansvar fått skriva handlingsplaner tillsammans med sina medarbetare över hur de vill arbeta framöver. I början av september startade också tvärgrupper mellan myndighetens chefer i syfte att hitta forum för ledarskapsfrågor.
– Många chefer har ett utsatt läge och är pressade både uppifrån och nerifrån och från sidorna. Om vi ska få ordning på arbetsmiljön måste vi börja med cheferna. De har ett extra ansvar att driva arbetsmiljöfrågorna, säger Thomas Agnevik.
Personalens reaktioner på de insatser som nu görs är blandade.
– Så är det ju alltid. Det finns en viss misstro mot vår uppriktighet och uthållighet, vi måste visa att vi tar det här på stort allvar, säger Ulrika Herbst, som väljer att se positivt på situationen:
– Det är bekymmersamt att resultaten var så låga på sina håll, men samtidigt ger det oss tydliga incitament att ta tag i det här. Vi kommer att göra grundliga ansträngningar, vilket vi kanske inte hade gjort om vi fått ett medelresultat.
Om länets nya tätare samverkan kring mängdbrott kommer att fortsätta i den nya polismyndigheten beror på kommittédirektiven, menar Thomas Agnevik.
– Vi tror att det här är ett aktuellt alternativ för framtiden och jobbar nu på att våra utryckningspoliser också ska få utredningserfarenhet, säger han.
Jämtland: ”Ett steg fram”
Trots en omdiskuterad arbetsmiljö får Polisen i Jämtland åter goda resultat i vårens NMI.
I mars förra året hamnade Polisen i Jämtland i dålig dager kring öppenheten på arbetsplatsen. Sveriges radio rapporterade om anställda som inte vågade kritisera sina chefer och om en ledning som blundade för problemet.
– Det är ett problem att några stycken eller många inte törs säga det man vill säga för att man är rädd för repressalier eller vad det nu kan vara, sa Sven-Erik Svensson, ordförande för Polisförbundet Jämtland, då i Sveriges radio P4.
Nu, drygt ett år senare, är situationen bättre. I samband med radions inslag började ett medvetet arbetsmiljöarbete inom såväl tvärgrupper som ute på arbetsplatser, berättar Sven-Erik Svensson. Frågor som togs upp på arbetsplatsträffar fördes vidare till fokusgrupper för att redas ut. Mötesprotokoll som dröjde ett halvår var ett irritationsmoment, osynliga chefer ett annat.
– Ledningen fick en väckarklocka att det här måste vi tänka på. Tidigare var framtoningen: Nej så är det inte. Nu är framtoningen mer: Om det uppfattas så måste vi göra något åt det. Den kalla handen är borta, säger Sven-Erik Svensson, som tycker att myndigheten tagit ett steg framåt gällande både takhöjd och arbetsklimat i övrigt.
– När jag pratade med några medlemmar nyligen sa man att det är mer öppet nu och att man känner sig mer lyssnad på. Det är bra.
Jämtlands länspolismästare Stephen Jerand, som anser att Sveriges radios rapportering var osaklig, betonar att myndigheten fått goda NMI-resultat sedan mätningarna startade. Men han håller med om att det senaste årets arbetsmiljösatsningar fört med sig ett bättre klimat.
– Tvärgrupperna har lett till att medarbetare pratar mer med varandra. Vi är en liten myndighet men sitter 15–20 mil ifrån varandra, nu får vi större förståelse för varandras arbete, säger han.
Lönen är fortfarande en springande punkt, vilket också syns i NMI:n.
– Jämtlands lönebild är osaklig i jämförelse med hela landet. Frågan är viktig, särskilt inför övergången till en myndighet och regioner.
NMI:n visar också att …
… chefer är nöjdast med sina jobb
… äldre är nöjdast med sin ersättning
… civilanställda har störst förtroende för ledningen
… bara varannan skulle rekommendera sin arbetsplats …
… och var femte skulle avråda någon från att börja där
