En omorganisation påverkar alltid arbetsmiljön och kräver ett stort ansvar och engagemang hos ledningen att förstå hur förändringen påverkar individen, skriver Polisförbundets ordförande Lena Nitz.Jag tror vi alla känner att tiden går fort nu. Hösten är här, det blir mörkare, dagarna upplevs som kortare och ger oss färre timmar att hinna allt det vi vill. Och så är det nog. Det är mycket som ska göras och ibland har vi inte heller möjlighet att styra det som sker omkring oss.
”Våra medlemmar ska veta i god tid när de ska jobba, var och varför.”
Arbetet med den nya organisationen för Polisen har tagit rejäl fart, det tror jag många av er märker. Genomförandekommittén formligen sprutar ur sig förslag, rapporter och dokument som måste hanteras snabbt och där vi som facklig organisation ska, och har möjlighet att, delta och påverka. Jag upplever att kommittén är mycket lyhörd för de signaler vi sänder och de synpunkter vi framför. Det känns att det månas om att skapa en relation byggd på förtroende och samverkan med Polisförbundet.
Jag vet att ni alla bidrar så mycket ni kan och har kraft till och det kommer i slutändan att ge oss en polisorganisation vi kan vara ännu stoltare över. Vi kommer att kunna ge medborgarna tryggheten i att veta att polisen har förmåga att finnas där när de behöver hjälp på olika sätt. Men det tar mycket tid och kraft från våra medlemmar, förbundet och även arbetsgivaren att delta i alla arbetsgrupper kopplade till omorganisationen parallellt med den ordinarie polisverksamheten. Det gör att man lätt kan känna sig otillräcklig och skapa frustration. Min närmaste chef kanske inte är lika närvarande som vanligt, det stöd eller beslut jag behöver kommer inte i tid och jag upplever att mitt jobb inte blir lika bra.
En omorganisation påverkar alltid arbetsmiljön och kräver ett stort ansvar och engagemang hos ledningen att förstå hur förändringen påverkar individen. Polisförbundets ambition är att skapa en så trygg process som möjligt för medlemmarna och vara tydliga i vilka behov och krav som måste uppfyllas för att förändringen ska göra så få ingrepp som möjligt i den enskilde polisens arbetsmiljö. En av de allra viktigaste frågorna är därför att få till stånd ett rörlighetsavtal som skapar just den tryggheten. Våra medlemmar ska veta i god tid när de ska jobba, var och varför. Och det ska finnas ett närvarande ledarskap som kan se, höra och bekräfta det goda arbete som görs.
Och jag vill igen säga några ord om förtroende för vårt arbete. Det har länge förts en debatt främst i media men även på bloggar och sociala medier om hur polisen agerar i olika situationer. Nu senast med anledning av registreringen av romer, men även Husby-händelsen i somras med flera. En av hörnstenarna när det gäller förtroende är öppenhet, insyn och transparens. Därför är det viktigt att olika åsikter och synpunkter får komma till tals. Även om det kan svida lite ibland.
Om vi själva inte har modet att inse att sanningen ligger i betraktarens ögon så kan vi inte heller begära det av någon annan. Poliser vill hjälpa, ta hand om brottsoffer och se till att gärningsmän lagförs. För att vårt arbete ska uppskattas och värderas rätt måste vi till syvende och sist ha medborgarnas förtroende för det vi gör. Etik är något man ständigt måste hålla levande. Det ska vi fortsätta med.
Lena Nitz
Ordförande
Polisförbundet