Franska poliser står handfallna. En rad brottsutredningar har lagts på is.
Användningen av ny teknik är plötsligt olaglig.
– Lagstiftarna har inte hängt med, säger en fackledare.
Franska poliser står handfallna. En rad brottsutredningar har lagts på is. Användningen av ny teknik är plötsligt olaglig.
– Lagstiftarna har inte hängt med, säger en fackledare.
lutar sig på dom i europadomstolen
Den franska nationella poliskåren har omkring 145 000 anställda.
Det är främst ”La police judiciaire”, den juridiska polisen, som påverkas av beslutet i Högsta Domstolen. Kåren består av 5 300 anställda och utreder grövre brott.
Beslutet berör alltså spaning på och spårning av personer via mobiltelefoner, gps och radiosändare.
Reglerna kring användningen av telefonavslyssning är däremot sedan lång tid tillbaka betydligt striktare, vilket inte bestrids av polisfacken.
Franska HD grundar bland annat sitt beslut på en dom i Europadomstolen från 2010.
Det handlar om det så kallade Uzun-målet mot Tyskland.
Franska poliser pejlar ofta fordon via radiosändare eller gps, eller följer misstänkta genom att spåra deras mobiler.
Metoderna används systematiskt vid utredningar av narkotikaaffärer eller annan tyngre kriminalitet.
– Ja, i 80-90 procent av fallen. Många brottslingar är omedvetna om att de kan stå under den här typen av bevakning, säger Nicolas Comte, vice generalsekreterare inom polisfacket Unité SGP Police FO.
Som exempel på sådant som är svårbevakat på andra sätt, nämner han så kallade Go Fast, det vill säga narkotikakurirer som gör transporter över gränserna i mycket snabba fordon.
Men plötsligt har polisens användning av den nya tekniken förklarats olaglig. Franska Högsta Domstolen säger att den strider mot Konventionen för de mänskliga rättigheterna.
Fram tills nu räckte det med att en allmän åklagare gav sitt godkännande.
Men enligt HD måste beslutet komma från en undersökningsdomare, som har en mer oberoende ställning. Annars riskerar man att kränka enskilda personers privatliv. HD:s uttalande har mötts av ett ramaskri både från poliser och domare.
– Åklagarna är alltid tillgängliga, och kan agera omedelbart. Vi domare måste följa vissa procedurer. Dessutom är vi så underbemannade att vi inte kan ta hand om uppgiften, säger Virginie Duval, generalsekreterare för domarfacket USM.
Justitieministern Christiane Taubira har nu lovat att en ny lag ska snabbehandlas av Parlamentet. Även i framtiden får åklagarna rätt att besluta om provisorisk pejling eller mobilspårning, men sedan måste en undersökningsdomare ta över.
HD-beslutet innebär att en rad brottsutredningar står stilla under flera månaders tid, och Nicolas Comte är orolig för att liknande problem kan uppstå i framtiden även för andra metoder.
– Lagstiftarna måste bli mer förutseende vad gäller teknikutvecklingen. Kriminaliteten ligger ofta steget före, säger han.
Anna Trenning-Himmelsbach,
frilansjournalist Frankrike
