– Vi har svårt att vara effektiva och därför är vi liksom alla andra missnöjda med regeringens politik. Men många ser oss som politikernas förlängda arm och riktar sitt eget missnöje mot oss, säger det grekiska polisförbundets ordförande Christos Fotopoulos.
Sänkta löner, färre poliser och sämre anställningsvillkor.
Egentligen skulle de grekiska poliserna själva vilja demonstrera mot de hårda sparpaketen. I stället får de klä skott för allmänhetens missnöje när de ska försöka upprätthålla ordningen.
– Vi är ju också samhällsmedborgare som lider av nedskärningarna på samma sätt som alla andra. Ändå måste vi stå ut med att våldet ofta riktas mot oss när demonstrationerna urartar, säger Christos Fotopoulos som är det grekiska polisförbundets ordförande.
Precis som alla andra statligt anställda har grekiska polisen fått sina löner sänkta med över 40 procent. Dessutom krymps kåren i takt med att äldre poliser pensioneras, utan att ersättas av nya.
– Vi har svårt att vara effektiva och därför är vi liksom alla andra missnöjda med regeringens politik. Men många ser oss som politikernas förlängda arm och riktar sitt eget missnöje mot oss, säger Christos Fotopoulos.
Den ekonomiska krisen i Grekland har satt poliskåren under stark press. Kriminaliteten ökar och medborgarna känner sig otrygga. Inte minst på grund av den senaste tidens incidenter med rasistiskt våld och främlingsfientlighet. Dessutom har allmänhetens förtroende för polisen fått sig en törn efter att det uppdagats kopplingar mellan polischefer och det främlingsfientliga partiet Gyllene gryning.
– En stor del andel av grekerna har röstat på Gyllene gryning. Självklart finns det också poliser bland väljarna. Men som förbund tar vi avstånd från partiet och vi samarbetar inte med dem.
I själva verket har det grekiska polisförbundet länge arbetat för att motverka rasism och främlingsfientlighet, hävdar Christos Fotopoulos. Till exempel har förbundet, utan framgång, försökt verka för laglig rätt att anställa poliser av annan nationalitet än grekisk.
Men att komma tillrätta med främlingsfientlighet i Grekland är inte möjligt, utan att också komma tillrätta med krisen, menar fackförbundsordföranden.
– Den grekiska krisen angår hela Europa. Därför hoppas vi att våra europeiska kolleger trycker på både sina egna regeringar och EU om att problemen i Grekland måste lösas. De problem vi lever med nu måste i första hand tas om hand på politisk nivå, säger han.
Annette U Wallqvist
750 euro i månaden efter 15 år
Antal poliser: I Grekland finns cirka 54 000 poliser, varav 40 000 är fackligt anslutna. Varje år går cirka 1 200 poliser i pension, utan att ersättas av nya.
Polislönerna: Har sänkts med i snitt 40 procent. En polisman som arbetat i 15 år tjänar nu cirka 750 euro i månaden. Det är samma summa som tidigare var ingångslönen för en polis.
Korruption: Är ett stort problem i Grekland, som nu gör det svårt för den grekiska regeringen att få grekerna att acceptera sparpaketen. För att komma tillrätta med korruptionen inom poliskåren har polisförbundet föreslagit att regeringen ska lagstifta så att det blir möjligt att snabbt utesluta de poliser som är korrumperade.
Främlingsfientlighet: På grund av sin geografiska placering är Grekland den naturliga vägen in i Europa för många flyktingar. Därmed finns ett starkt tryck på den grekiska gränsen som polisen måste hantera, utan extra resurser från EU. Det, menar många, blir en grogrund till främlingsfientlighet i den redan hårt ansträngda poliskåren.
