I dagarna börjar de nya polisassistenterna sina jobb. Efter kritik har nu omdömet från aspiranten fått större vikt i anställningsprocessen.

I dagarna börjar de nya polisassistenterna sina jobb. Efter kritik har nu omdömet från aspiranten fått större vikt i anställningsprocessen.

När de nya assistenterna nu börjar sina anställningar har de inte bara fått dem i konkurrens med andra aspiranter, utan även med redan anställda PA. Runt femtio av de 351 sökande hade redan en PA-tjänst. Fenomenet är en följd av den nya nationella rekryteringsprocessen, som ger alla rätt att söka de utlysta tjänsterna.

– Jag tror att det här kommer bli vanligare. Platsannonsen är egentligen riktad till aspiranter. Men det är väl också meningen att den nya processen ska skapa en rörlighet i riket, säger Jan Jönsson, rekryteringsansvarig vid Polismyndigheten i Skåne.

Själv har han nyss erbjudit plats åt tre tidigare PA-anställda; två från Gävleborg och en från Uppsala. Två hade bara jobbat ett halvår.

– Om man inte hamnar rätt som PA första gången söker man omgången efter igen. Vi tycker det är tråkigt om våra aspiranter inte får vara kvar, men tröstar dem med att de kan söka igen, säger Jan Jönsson.

Samtidigt är han glad att urvalsystemet ändrats. I våras utgjorde omdömet från aspiranten en mindre del av de sökandes helhetsbetyg, vilket väckte kritik. Efter att en arbetsgrupp – med representanter från myndigheter, RPS och Polisförbundet – diskuterat frågan ändrades viktningen. Nu väger intervju, omdöme och personlighetstest lika tungt.

– Både myndigheterna och de sökande tyckte att referenstagningen skulle få större betydelse eftersom det är en bedömning från aspirantutbildningen, förklarar RPS:s HR-strateg Anna-Karin Gyllsdorff, och tillägger:

– Processen som den ser ut i dag, både metoden och viktningen, kommer att se likadan ut våren 2014.

Enligt Polisförbundet är förändringen bra, men inte tillräcklig.

– RPS har valt ett komplext system i och med att de lagt processen hos sig själva i stället för på myndigheterna. Man borde ha väntat med förändringen till 2015 när vi blir en myndighet, och låta processen ta tid. Individen måste vara i fokus, säger studerandeombudsmannen Peppe Larsson.

Att få svar en vecka, för att i bästa fall infinna sig på ny ort sex veckor senare, är inte heller rimligt anser han. Aspiranterna bör hinna byta bostad utan att åka på dubbla eller trippla hyror.

– Med dagens system förstår vi att referenstagningen måste göras sent, så att studenterna hunnit en bit in i aspiranten. Men det här drabbar dem orimligt hårt. Man måste hitta en lösning, säger Peppe Larsson, som tillägger att det borde finnas två parallella spår, en för nya assistenter, en för att öka rörligheten.

Handledarens ord har fått mer tyngd

Det är fortfarande myndigheterna som sköter stora delar av antagningen. Och visst finns det risk för subjektiva bedömningar, erfar Polistidningen.

Representanter från de olika polisregionerna intervjuar sökande till assistentplatserna, efter att ha utbildats i kompetensbaserad intervjuteknik. Svaren bedöms efter fem kriterier som mognad, lyhördhet och tålmodighet, och förs in i ett datasystem efter att ha omvandlats till poäng. I Skåne deltar även Polisförbundet i momentet, men detta varierar över landet.

– Vi är fortfarande 21 myndigheter som sköter vår egen antagning. RPS ordnar annonsen, säkerställer att allt går rätt till och har kontakt med företaget som sköter personlighetstestet, förklarar Jan Jönsson från Skånepolisen.

Bedömningen av intervjuerna öppnar för subjektivitet, medger han.

– Lite så är det. Jag förmodar att det går lika tillväga överallt, men naturligtvis kan man tolka ett svar på olika sätt.

I höstens omgång hade de blivande assistenterna i snitt sökt plats på en handfull myndigheter var. Tackar någon med hög poäng nej till en erbjuden plats går platsen vidare till nästa man på turordningslistan. Några sökande valde att tacka helt nej till de erbjudanden de fick.