Två barn och en Toyota. Innebandy med kompisarna på söndagkvällarna. Anders beskriver sitt liv som närmast ovanligt vanligt. Men på en punkt är han inte som andra. Eller?
(Aktuellt ur arkivet.)
Två barn och en Toyota. Innebandy med kompisarna på söndagkvällarna. Anders beskriver sitt liv som närmast ovanligt vanligt. Men på en punkt är han inte som andra. Eller?
Han kallas ambassadör. Men Anders företräder inte en annan nation, utan kampanjorganisationen Hjärnkoll. I december var han på plats i polishuset i Helsingborg för att prata om den vanligaste sjukskrivningsorsaken i Sverige idag: psykisk ohälsa.
Han berättar att 20-40 procent av Sveriges befolkning beräknas vara drabbade. Det kan handla om oro, ångest, sömnsvårigheter eller diagnoser som borderline och schizofreni. 10-15 procent har så stora problem att de behöver behandling.
–Det är ett par miljoner personer. Det kan jämföras med diabetikerna, de är bara 250 000. Det är ju försumbart, säger Anders.
Han vrider och vänder på begreppet normalt. I hans egen vardag, i badrumskåpet – bredvid dotterns gula Bamsetandborste – ligger pillren som hjälper honom att hålla sig på banan. De kapar känslomässiga toppar som annars får honom att förköpa sig och starta allsköns projekt i sin då överdrivna tro på sig själv. De kapar även känslomässiga dalar, som annars blir så djupa att han tror att världen vore bättre utan honom.
När han berättar hur han resonerade i sina svartaste stunder, innan han fick rätt medicin, är det som om alla i lokalen håller andan.
Anders konstaterar att han, som är bipolär, är i fint sällskap. På en powerpoint trängs namn på kända bipolära personer: Abraham Lincoln, Winston Churchill, Marilyn Monroe, Amy Winehouse och Povel Ramel, för att nämna några.
På en annan powerpoint citeras Lars, 47 år, som blev uppringd av jobbet två gånger i veckan när han var sjukskriven efter en knäoperation och till och med blev hämtad till afterworken:
”Nu när jag är deprimerad har ingen alls ringt.”
Även om det är en stor grupp som drabbas av psykisk ohälsa, så är den långt ifrån homogen. Det finns cirka 400 diagnoser för olika ”problem med nerverna” som kan behöva tacklas på olika sätt, framhåller Anders.
–Man måste förstå att det inte är så lätt att få tag på en paranoid person. Han eller hon kan ju vara rädd för att svara i telefonen. Och att skicka brev till en djupt deprimerad – de öppnar kanske inte ens posten, säger han.
Del av temadag
Hjärnkoll-föredraget var en del av en hel utbildningsdag, arrangerad av Fredrik Brokopp, som är huvudskyddsombud för de polisanställda i nordvästra Skåne.
På plats i hörsalen i Helsingborg fanns skyddsombud och arbetsledare från hela Skånepolisen.
Kampanjorganisationen Hjärnkoll är ett regeringsinitiativ som pågått sedan 2009 och drivs av myndigheten Handisam och nätverket Nationell samverkan för psykisk hälsa (NSPH).
De har bland annat tagit fram en förbandslåda för arbetsplatser, som förutom plåster innehåller frågor om psykisk hälsa. De har även tagit fram två handledningar: ”Så gör du som chef” och ”Så gör du som kollega” som kan laddas ner digitalt via webbsidan www.hjarnkoll.se
Övriga programpunkter var information från företagshälsan Previa och AFA-försäkring samt ett anförande av polisintendent Bengt-Åke Malm.
”Under 2014 kommer jag att jobba för att yrkeshandledning blir en naturlig del av vår verksamhet. Som jag ser det är det ett utmärkt forum för frågor som rör vår psykiska hälsa.”
Huvudskyddsombudet Fredrik Brokopp
