Annons

Annons

Hur får poliser använda sociala medier?

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.
forskning
Illustration: Emma Hanquist

Sociala medier ger polisen nya möjligheter att kommunicera och kontrollera information.

Illustration: Emma Hanquist
Illustration: Emma Hanquist

Bloggar, Facebook och Twitter ger polisen nya möjligheter att spana och kommunicera. Samtidigt innebär de en risk eftersom även kriminella får nya verktyg. Forskare i Göteborg kartlägger nu hur bland annat polisen kan dra fördel av tekniken.

– Det är en paradox att å ena sidan ha ett verktyg som är så bra på att skapa dialog, men som också kan användas av medborgare för att snabbt starta och kanalisera missnöjesyttringar och samla en mobb mot enskilda poliser eller tjänstemän. De kan utsättas för arbetsrelaterad stress när okända personer granskar dem med potential att orsaka ett näthat som sprids till många fler på internet, säger professor Jan Ljungberg vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi, som leder projektet.

Det som är speciellt med sociala medier är att vem som helst kan samla opinion och sprida åsikter, bortom myndigheters och de traditionella mediehusens kontroll.  Den ökande användningen av sociala medier ser Jan Ljungberg som dubbelverkande.

Digitaliseringens paradoxer – sociala medier i myndighetsarbete

Bedrivs vid Institutionen för tillämpad informationsteknologi, under ledning av professor Jan Ljungberg. För finansieringen står Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd. Projektet har beviljats 3,6 miljoner kronor i anslag 2 och ska slutredovisas i december 2016.

– Samtidigt som myndighetens insyn i medborgarnas liv förbättras, och därmed ger nya möjligheter att utreda olika ärenden, så uppstår nya svåra frågor om övervakning, äganderätt av information och integritetsskydd. Lagar och policys är inte alltid anpassade till den nya tekniken.

Det skapar nya frågeställningar om integriteten. All nätmobbning har visat en sårbarhet som det är svårt att skydda sig emot, när vem som helst anonymt kan lägga upp texter och bilder på nätet.

Dessutom uppstår en ägandeproblematik. Äganderätten av mycket information tillfaller exempelvis Google och Facebook. Frågan är hur mycket information som polisen kan lägga upp på dessa medier? I projektet undersöks även hur myndighetens legitimitet överensstämmer med den öppna informationsstrukturen hos sociala medier.

– Myndighetsutövning vilar på legitimitet, men många medborgare betraktar även sina egna aktiviteter som legitima. Vi tittar på hur den nya tekniken kan förstärka eller störa de normsystem vi har och vad som händer om den nya tekniken får en störande inverkan även på en så reglerad myndighet som polisen, berättar Jan Ljungberg.

Projektet kommer att intervjua poliser i syfte att undersöka när och hur de faktiskt använder sig av sociala medier, och hur de ser på möjligheter och risker med sociala medier i sitt arbete med ”klienter”. Vidare görs observationer på internet för att följa de aktiviteter som myndigheten faktiskt bedriver.

– Vi är inte ute efter att värdera hur poliser använder sociala medier, utan vad det får för konsekvenser för arbete och organisation, hur det påverkar enskilda poliser – inte vad som är rätt eller fel, slutar Jan Ljungberg.

Bill Erlandsson

 

Ämnen i artikeln

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser