Stureplan en fredagskväll, Ågatan i Linköping eller Lilla torg i Malmö när krogarna stänger. Många är fulla, det är rörigt och du gör ditt jobb. Och du blir alltid filmad.
Stureplan en fredagskväll, Ågatan i Linköping eller Lilla torg i Malmö när krogarna stänger. Många är fulla, det är rörigt och du gör ditt jobb. Och du blir alltid filmad.
Rätten att filma på allmän plats är grundlagsskyddad. Alla får filma alla, även poliser i tjänst. Att hindra någon att filma är väldigt svårt. Bara om filmandet blir extremt närgånget, som om någon trycker upp kameran i ditt ansikte, kan det handla om ofredande.
Det kan också finnas lägen då filmandet är ett försök att störa den allmänna ordningen eller hindra polisens arbete.
Att tänka på
Att filma någon i offentlig miljö är en grundlagsskyddad rättighet.
Utgå från att du alltid blir filmad.
– Då kan det bli aktuellt att avvisa eller avlägsna en person med stöd av polislagen, säger Tomas Rönnberg, jurist på Rikspolisstyrelsen.
Många filmer läggs ut på nätet. Det är också tillåtet. Men om den som publicerar filmen gör det på ett sätt som lagen kallar ”ägnat att missakta” personen, så kan det vara förtal. Dessutom kan det vara straffbart enligt personuppgiftslagen att hänga ut och skandalisera en person.
– Men jag har aldrig hört talas om någon som har fällts för att ha gjort så mot en polis, säger Tomas Rönnberg.
Richard Lidström jobbar på tunnelbanepolisen i Stockholm och blir – förstås – ofta filmad.
Han har bara bett personer att sluta filma om han tycker att det kränker dem han ingriper mot. Under debatten om Reva förra året blev han filmad hela tiden. I dag sker det mindre ofta.
– Men visst är det irriterande. Jag skulle ljuga om jag sa något annat. Allmänheten filmar kanske bara slutet av ett förlopp och vet inte alltid vad som hänt innan eller varför vi ingriper.
Men han tar aldrig reda på var filmerna hamnar efteråt.
– Jag googlar inte efter sådant, absolut inte. Man ska nog inte öppna den lådan.
Önskar han sig tillbaka till tiden då ingen filmade?
– Hm … nej. Ändå inte. Filmerna kan belägga vad som verkligen hänt vid ett ingripande. Det gagnar även mig.
Hur man hanterar filmningen är en träningssak, säger Hans Olsson, ombudsman som arbetar med arbetsmiljöfrågor på Polisförbundet.
– Vissa blir väldigt stressade medan andra inte bryr sig. Det är viktigt att det finns utrymme för reflekterande samtal där man kan ta del av varandras erfarenheter.
Förhållningssättet när någon filmar en närgånget, ibland för att provocera, diskuteras på polisutbildningen. Men det räcker inte, menar Hans Olsson.
– Det skulle kunna ingå i självskyddsträningen. Men frågan är om arbetsgivaren vill lägga tid på det. I nuläget verkar det inte så.
Johan Bondesson, gruppchef på polisrytteriet i Stockholm är så van att han nästan glömt att filmandet finns. Han känner ingen olust för det – jobbar man bara korrekt så är det inga problem, anser han.
– Vi har arbetat vid begravningar, till exempel. Då vore det ju opassande om man satt och log och det fastnade på en bild. En neutral tjänstemin är bra, säger Johan Bondesson.
Hans kollega som gruppchef på polisrytteriet, Therese Lindberg, tänker inte heller på filmandet längre. Men det påverkar ändå till viss del hur hon agerar. Hon ger ett exempel:
– Höj bara batongen när du har för avsikt att använda den. Inte för att till exempel göra stopptecken. Man får tänka på att inte bjuda på något som kan misstolkas.
Få rättsfall
Det finns få fall där själva filmandet av poliser har prövats rättsligt.
Men 2010 filmades två civilklädda poliser vid ett ingripande i Stockholms tunnelbana. När de upptäckte att de blivit filmade beslagtog de mobilen och krävde att filmen skulle raderas. De menade att filmningen utgjorde ofredande.
Det blev aldrig åtal mot mannen som filmade. Däremot åtalades poliserna för bland annat egenmäktigt förfarande, alternativt tjänstefel, men friades.
Lagarna som styr
- Yttrandefrihetsgrundlagen: Reglerar rätten att filma personer i enoffentlig miljö.
- Personuppgiftslagen: Reglerar rätten att publicera filmer, bilder och personuppgifter på nätet. Det som publiceras får inte vara avsett att kränka eller hänga ut en person.
- Polislagen: Den som stör den allmänna ordningen eller hindrar polisen i arbetet kan i vissa fall avvisas från platsen.
- Brottsbalken: Den som filmar någon extremt närgånget, till exempel genom att trycka upp kameran i ansiktet, kan göra sig skyldig till ofredande eller förgripelse mot tjänsteman. 1 juli 2013 infördes det nya brottet kränkande fotografering, men den gäller smygtagna bilder/filmer i privat miljö.
Anna Hjorth och Jonas Fredén
Frilansjournalister
