Det är inte helt lätt att se hur de svenska kandidaterna i det stundande EU-valet skiljer sig åt gällande polisens arbete i unionen. Men det finns några hållpunkter, berättar statsvetaren Ludvig Norman.

Det är inte helt lätt att se hur de svenska kandidaterna i det stundande EU-valet skiljer sig åt gällande polisens arbete i unionen. Men det finns några hållpunkter, berättar statsvetaren Ludvig Norman.

Nu i maj har 400 miljoner invånare i EU möjlighet att lägga sin röst i Europaparlamentsvalet. För svenskarnas del handlar det om att rösta fram 20 personer som ska representera Sverige i det som motsvarar riksdagen på EU-nivå. Men den som vill veta hur partierna och deras kandidater skiljer sig i polisiära frågor har det inte lätt. Få avviker från mängden.
– I Sverige har de politiska partierna nästan tävlat om att inte göra partipolitik av EU-frågor, det är inget man vinner val på. Man kan inte ge löftet att ”om ni röstar på oss så ska vi se till att det blir så här”. Det är för riskabelt, frågorna är för svåra att ta kontroll över, säger statsvetaren Ludvig Norman, som forskar om EU:s säkerhetspolitik vid Uppsala universitet.

Enligt honom är det ett parti som ändå sticker ut och det är Folkpartiet, som vill ha ett starkare polisiärt samarbete i Europa och mer lag och ordning. Folkpartiet är det parti som starkast profilerat sig som EU-vänligt, vilket rimmar väl med deras liberala profil. EU är i grunden ett liberalt projekt där partiets retorik om frihet, rörlighet och ökad tillväxt passar in, förklarar Ludvig Norman.
– Folkpartiet driver idén om ett framtida europeiskt FBI. Den är ganska löst formulerad men en vision som visar vart man strävar. Men det har inte kommit något förslag i EU på senare tid om en faktisk federal polisstyrka, man är inte där än. Det handlar mer om polissamordning genom Europol, som har mycket informationsutbyte, och om polisutbildning genom nätverket Cepol, säger han.

Samtidigt är det förändringar på gång i EU som kan få konsekvenser för medlemsländernas poliskårer. Ett stort projekt är införandet av ett överstatligt åklagarämbete, EPPO, för att skydda EU:s finanser. Ämbetet kan också förstärka samarbetet kring grov gränsöverskridande brottslighet inom Eurojust*, som i dag är väldigt byråkratiskt, säger Ludvig Norman.
– Det har länge förts diskussioner om att införa ett åklagarämbete som tittar på förskingring av EU:s ekonomiska medel. Man förhandlar nu ett förslag som lades i somras. Om man förstärker åklagarsidan måste man också ha poliser som utreder brotten som åklagarna ska granska, säger han och tillägger:
– Men det är ett gigantiskt arbete eftersom länderna har olika regler och traditioner för hur det här ska hanteras. Det kan dra ut något alldeles vansinnigt på tiden på EU-nivå.

Längst bort från Folkpartiets linje står kanske enligt Ludvig Norman högerpopulisterna som över lag vill ha så lite beslutanderätt på EU-nivå som möjligt, polisiära frågor inkluderat. Även på vänsterkanten hörs kritiska röster, men då främst mot EU:s fokus på säkerhetsfrågor, som man menar allt mer överskuggar de mänskliga rättigheterna.
– Vänstern fokuserar på det problematiska i EU:s migrationspolitik och på att det samarbete kring frihet och säkerhet som förstärktes i slutet av 90-talet har fokuserat mer på säkerhet än på rättvisa. Man ser en skevhet här, särskilt kopplat till EU:s arbete mot organiserad brottslighet och terrorism efter 11 september, säger Ludvig Norman.

Han anser dock att det är svårt att se tydliga skiljelinjer mellan de svenska partierna. Skillnaderna mellan Socialdemokraterna och Moderaterna på området är små, liksom mellan Centern och Kristdemokraterna.
– Man kan väl säga att Miljöpartiet och Vänsterpartiet står för en mer kritisk och problematiserande politik vad gäller det polisiära samarbetet. De skulle kunna ses som en motpart till Folkpartiet, säger Ludvig Norman.

Så tycker riksdagspartierna

Källa: EU-valmanifest /respektive webbplats

Moderaterna: Vill ha bättre samordning mellan EU:s medlemsstater för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet som trafficking, organiserade stöldligor, narkotikahandel och terrorism. Tror att rättssäkerheten ”bäst stärks och hanteras genom samarbete mellan nationella polismyndigheter, åklagare och andra brottsbekämpande myndigheter.”

Kristdemokraterna: Vill se en EU-plan för att motverka grov gränsöverskridande kriminalitet och öka tull- och polissamarbetet för att stoppa barnsexhandel, illegal vapenhandel och penningtvätt. Vill ha kraftfullare åtgärder mot terrorism, som smidigare informationsutbyte mellan medlemsstaternas polis- och domstolsväsenden, Europol, Eurojust och Interpol.

Folkpartiet: Vill ha ett europeiskt FBI, det vill säga ”en europeisk polisstyrka med operativa befogenheter, som kan bistå medlemsländernas polis vid behov”. Vill att polisstyrkan, tillsammans med en ny europeisk åklagarmyndighet, ska utreda gränsöverskridande brottslighet som människohandel, penningtvätt och narkotikasmuggling.   

Centerpartiet: Vill se ett vassare EU i frågor som migration och kampen mot internationell brottslighet. Minimistraffen för människohandel och ”annan grov organiserad brottslighet” bör skärpas. Vill ha en EU-mekanism för gemensam finansiering av internationella utredningar och att länder utanför unionen ska kunna delta i gemensamma brottsutredningar.

Socialdemokraterna: Vill stärka samarbetet i EU mellan polis, tull och åklagare. Vill effektivisera polissamarbetet för att bekämpa gränsöverskridande organiserad brottslighet inom narkotika-, vapen- och människohandel. Samarbete ska ske ”inom ramen för rättsstatens grundläggande principer”. Vill begränsa gränsöverskridande skattebedrägeriger och skatteflykt.

Miljöpartiet: Fokuserar på humanitet och integritet. Vill bland annat förändra den inre gränskontrollen i Schengenområdet ”så att människor inte misstänkliggörs på grund av sitt utseende”, förhindra att myndighetsutövning och gränskontroll delegeras till privata aktörer och använda EU:s gränskontrollbyrå Frontex för att hjälpa människor på flykt. Vill att domstolsbeslut krävs för digital övervakning.

Vänsterpartiet: Vill avgränsa EU:s makt, öka medlemsländernas inflytande och verka för en generös och rättssäker asylpolitik. Emotsätter sig ett ”Europas förenta stater” med bland annat gemensam militär. Säger nej till en gemensam poliskår i EU eftersom det ses som ett steg mot en EU-stat.

Sverigedemokraterna: Anser att de slopade gränskontrollerna i EU bland annat har främjat gränsöverskridande brottslighet och terrorism och vill återgå till ett mellanstatligt europeiskt samarbete. Kräver hårdare straff för korruption, stärkta gränskontroller och möjlighet att införa visumtvång för medborgare som ”missbrukar” den fria rörligheten.

Marieke Johnson
frilansjournalist

*Eurojust: Europeiskt organ för åklagarsamarbete som grundades 2002 och har sitt säte i Haag i Nederländerna

Här kan du kolla upp kandidaterna

• Sveriges Radio har i dag lanserat en sajt VAL 2014. Där kan man bland mycket annat läsa om ”Kandidaternas svar inför EU-valet” där partiernas fem toppkandidater intervjuats. Förutom riksdagspartierna ingår även kandidater för Piratpartiet, som i dag har representation i EU-parlamentet, i deras enkät.
• På Mittval 2014 kan man bland mycket annat provrösta och se vilka EU-parlamentariker som tycker mest som en själv i vissa frågor.