Annons

Annons

Centralisering av utredningar
av artskyddsbrott oroar

Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut.

Polisen står nu inför en av sina största utmaningar i modern tid då vi går från 21 skilda polismyndigheter till en gemensam myndighet år 2015.Ett av de brottsområden som särskilt gynnas är brott som lyder under miljö-balken. Vi som under många år arbetat med detta brottsområde ser där att organisationsförändringen ger stora positiva möjligheter.

Polismyndigheten kan i en ny modern form likrikta sin verksamhet och detta ser vi som en stor fördel i synnerhet för verksamhetsområdet gällande brott mot miljön. Vi får nu möjlighet att i större utsträckning standardisera polismyndighetens organisation i landet vilket kommer att effektivisera, förbättra och förstärka det viktiga myndighetsnätverk som skyddet av miljön kräver.

Trots denna positiva uppfattning gällande den nya organisationen ser vi vissa brister som vi måste lyfta till debatt. Allt för att synliggöra och om möjligt få till en förändring. Vi som arbetar med miljöbrott ser det som oerhört viktigt att vi inför det nya är med och påverkar så grundstenarna i den framtida organisationen läggs rätt.

Bristerna som oroar oss är hur det i Polismyndighetens detaljorganisation inför 2015 motiveras på vilket sätt skyddet mot hotade växt- och djurarter skall förstärkas. I utredningen antyds att de brott som strider mot CITES-konventionen (Convention of International Trade in Endangered Species) skall ledas vid den Nationella operativa avdelningen (NOA). Vi anser, i motsats till vad detaljorganisationen stipulerar, att alla brott som lyder under miljöbalken bör utredas regionalt. Att bryta ut enskilda brott/brottstyper ur miljöbalken för att utredas centralt gagnar på intet sätt verksamheten.

Vi kan läsa hur beslutet motiveras, till varför CITES-brotten skall ledas centralt enligt detaljorganisationen, genom att;

  • CITES-brott är “sällanbrott”
  • Juridiken är komplicerad
  • Brotten kräver särskild kompetens

Vi ser, i motsats till denna uppfattning, dessa motiv som viktiga argument varför CITES-brotten i den nya organisationen bör utredas i de olika regionerna. En åsikt som vi därför måste framföra.

Vi instämmer, dessa brott har en komplicerad lagstiftning som kräver särskild kompetens. Men, den komplicerade juridiken är en av anledningarna till varför denna brottstyp bör hanteras av den personal som har möjlighet att över tid arbeta och få kompetens på området. Vår erfarenhet är att denna kunskap endast kan byggas bland den utredande personal som får möjlighet att samla erfarenhet och arbeta med hela den bredd som finns inom artskyddet och de grova jaktbrotten.

Vi håller även med om att dessa brott, likt flertalet brott inom miljöbalken, är sällanbrott. Men, anledningen till att dessa brott är ovanliga är att inget seriöst och kvalificerat polisiärt underrättelsearbete har riktas mot denna brottstyp. Det är i underrättelsearbetet mot dessa brott som vi framförallt bör kraftsamla i den nya organisationen.

Det finns ett polisiärt uttryck som är passande i detta sammanhang; ”Ingen spaning ingen aning”. Vilket väl åskådliggör problemet som vi i den nya organisa-tionen bör råda bot på. Svårigheterna med CITES-brotten löses inte i att dessa utredningar utreds centralt utan att brottsutredningarna gällande dessa brott prioriteras av miljöbrottsutredarna i riket, samt att ett större intresse för denna brottstyp visas på de regionala underrättelseenheterna.

Vi ser därför stora fördelar i att organisationsförändringarna utformas så att:

  1. Ett likriktat koncept bildas för hur miljöutredare organiseras inom varje ny region i landet.
  2. Ansvaret för utredning av alla brott inom miljöbalken, inklusive grova artskyddsbrott som CITES-brott, hanteras regionalt.
  3. Varje miljögrupp i respektive region prioriterar utredningar avseende artskyddsbrott (likt polismyndigheten i Stockholm gjort sedan långtid.)
  4. Underrättelseenheterna inom varje region aktivt inriktar delar av sin verksamhet mot miljöbrott och då i synnerhet mot brott inom artskyddet.

Infrias dessa fyra punkter är vi övertygade att polisen och samhället kommer att stå bättre rustat i sin målsättning att skapa ett starkt skydd för växt- och djurarter. Grundstenarna inom miljöbrottsområdet ligger då rätt och vi har goda möjligheter att i den nya polisorganisationen bygga vidare och utveckla verksamheten i den riktning som skyddet av miljön kräver.

 

Benny Beutelrock, Förundersökningsledare

Filippo Bassini, Gruppchef

Utredningsroteln vid specialbrottssektionen/miljö
vid Länskriminalpolisen i Stockholm

Ämnen i artikeln

Detta är en insändare. Åsikterna är skribentens egna.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser

Är du intresserad av ett nyhetsbrev från Polistidningen?

The quick, brown fox jumps over a lazy dog. DJs flock by when MTV ax quiz prog. Junk MTV quiz graced by fox whelps. Bawds jog, flick quartz, vex nymphs. Waltz, bad nymph.

Andra läser