– Poliser som arbetar i yttre tjänst borde uppgraderas lite grann, sade Beatrice Ask (M) när hon vid ett seminarium i Almedalen debatterade Polisen.

 

 

 

– Om det blir regeringsskifte i höst blir det inget dukat bord den nya regeringen kommer till, sade Morgan Johansson (S) när han vid ett seminarium i Almedalen gav sin bild av läget inom Polisen.

 

 

– Vi kom inte heller till ett dukat bord Morgan. Vi har gjort jättestora satsningar, kontrade Caroline Szyber (Kd).

Polisers värde

Justitieminister Beatrice Ask (M) var först att ge sin beskrivning av hur poliserna värderas:
– Svensk polis är en myndighet som uppskattas och åtnjuter väldigt stort förtroende. Men många poliser mår inte bra. En del är missnöjda med arbetssituationen, andra med lönerna.
– Jag menar nog att Polisen får ett erkännande. Från alliansregeringens sida har vi varit väldigt tydliga med att vi tror på polisen. Vi har gjort den största satsningen i modern tid och vi håller ut i den. Men ledarskapet lämnar en del övrigt att önska. Jag hoppas att den nya polisorganisationen ska ge bättre förutsättningar i den delen. Jag är också väldigt glad över att vi öppnat upp för chefsutbildning igen. Den var ju stängd under ett par år. Det är ju helt befängt.

Allianskollegan Johan Pehrson (Fp) framhöll bland annat att löneförhandlingarna inte sköts av justitieutskottet.
– Tyvärr, kan man ju tycka, för jag tror att det skulle bli något högre lön då.
– Det viktigaste är att vi får ett väl fungerande lokalt förankrat polisarbete där man får utrymme för professionaliteten och kompetensen. Då är det några saker som komplicerar. Det är personalomsättning och det är hur man får fatta beslut i första linjen.

Morgan Johansson (S) får hela tiden signaler om ett stort missnöje inom poliskåren.
– Det kan vara lönen. Det kan vara lågt i tak.  Jag hoppas att den nya organisationen ska ge en nystart, för det finns ganska omfattande bekymmer. Man blir ofta väldigt imponerad när man besöker polisen och det finns ett väldigt stort förtroende från allmänheten. Men förra året klarades bara 15 procent av de anmälda brotten upp. Det är den sämsta siffran på tio år.
– Ser jag på ekonomin så ser jag kraftigt ökande underskott, 200 miljoner kronor förra året. Ytterligare underskott detta året, ackumulerat underskott på 3,6 miljarder fram till 2018. Den frågan är inte alls enkel att ta, sa han.

Kd:s Caroline Szyber har träffat många poliser som upplever att de inte är lyssnade till. Att de känner så i samband med omorganisationen är ett stort problem, anser hon.
– Jag hoppas att det här kan bli en plattform för något nytt och att man blickar mer framåt.

Christan Ottosson (C) upplever att Polisen är väldigt kritiserad.
– Det tror jag att poliserna också upplever, både från invånarna och när det gäller uppklarningsprocenten, men också från rätt tunga institutioner. Riksrevisionen, Brå, Statskontoret med flera har ju riktat ganska allvarlig kritik mot polisen. De har även riktat kritik mot regeringens målstyrning, ska man väl också säga.

Miljöpartiets Maria Ferm fick frågan om hon kan förstå att poliser inte känner sig värderade av politikerna.
– Absolut. Det är uppenbart att det finns en frustration. Det beror så klart mycket på den nya organisationen. Men mycket tror jag hänger ihop med att regeringen i princip bara satsat på kvantitet, men inte på kvalitet – alltså på att öka antalet poliser, men inte på att förbättra arbetsmiljön eller ge polisen de verktyg som faktiskt behövs.

Vänsterpartiets Lena Olsson upplever också att det finns ett stort missnöje.
– Jag vet att man har gjort de här arbetsmiljöundersökningarna, att det finns ett stort missnöje och att det är väldigt lågt i tak, sa hon.

Omorganisation & resurser

När Beatrice Ask åter fick för att kommentera omorganisationen kom hon snabbt in på budgeten.
– A och O för att den ska kunna gå rätt till är att det finns en ekonomi som fungerar. Men då säger Morgan att ”de använder anslagssparande”. Ja, det är så vi arbetar i statsförvaltningen. Vi har hittills klarat av budgeten. Vi har ökat anslagen med fem miljarder. Det är klart att det finns frågetecken när man läser prognoser, det gör det alltid.
– Sedan står andra här och säger: Polisen har inte fått de verktyg de behöver. De som röstat nej till modernisering av kameralagstiftning, hemliga tvångsmedel – alla de verktyg som poliser behöver för att lösa många viktiga uppgifter. Och till råga på allt – som vill spara på polisen.

Maria Ferm anser inte att Miljöpartiets budgetförslag, där Polisens anslag minskas med över en kvarts miljard, kan kallas nedskärning.
– Vi flyttar uppgifter från Polisen till andra områden och därför flyttar vi också resurser, helt i enlighet med vad en statlig utredning sade redan 2002. Det finns vissa saker som tillståndsgivning och så vidare som inte behöver ligga på polisorganisationen, sa hon.

Morgan Johansson svarade Ask att han har många års erfarenhet av hur ett regeringskansli fungerar.

– Men om man har en summa pengar och sedan förbrukar mer, då är det ett underskott. Och just i år gör man neddragningar på polisverksamheten. Jag nås hela tiden av signaler från framför allt de civilanställdas organisation, för det är nämligen de som blir av med sina jobb. As we speek.
– Det första en justitieminister kommer att få göra till hösten, det är att gå in till sin finansminister och säga, eh, skulle du vilja låna upp en miljard till för att stoppa in den till Polisen?
Om den finansministern är Magdalena Andersson (S) skulle hon enligt Morgan Johansson ställa sig frågande till värdet av ytterligare miljarder till Polisen.
– Och då kommer den justitieministern få argumentera för att nu tar vi ett omtag, nu kommer vi kunna visa på resultat, sa han.

Folkpartiets Johan Pehrson sa med tydlig adress till Morgan Johansson att förtroendet för Polisen ökat.
– Vi har levererat satsningar du inte ens skulle kunna drömma om. Sedan tror inte jag att den nya organisationen är lösningen på allting. Den är en förutsättning för en bättre fungerande svensk polis vad det gäller ledning och styrning. Det tycker jag är en bra början.

Caroline Szyber (Kd) fick frågan vad hon anser är viktigast att den nya Polismyndigheten levererar.
– Jag tror inte att det är en enda stor förändring utan många små. Det kommer att vara skakigt nu, det är det ju i alla omorganiseringar och jag tror att uppklarningssiffrorna kommer att gå ner. Det är lika bra att vi är ärliga med det.

Christian Ottosson (C) gläds åt att inriktningen i omorganisationen är att man ska få en mer lokalt förankrad polis.
– Nu är ju huvudfrågan att det också blir verklighet. Det finns en del frågetecken där, sa han.

Morgan Johansson (S) höll med om vikten av lokal förankring.
– Men den andra stora frågan är resursfrågan. Omorganisationen kan inte ske om Polisen samtidigt måste släpa på dessa underskott. Genomförandekommittén har ju sagt att de vill ha ett påslag om ungefär 900 miljoner kronor. Det kan man inte finansiera med skattesänkningar.

Beatrice Ask replikerade:
– Jag satt i Rikspolisstyrelsens styrelse när vi förtidspensionerade poliser, friska poliser som kunde göra ett bra jobb, för att få budgeten att gå ihop och då var det inte jag som satt på justitieministerposten. Sedan dess har vi ökat anslagen. Vi har en stark ekonomi och en starkare svensk polis.
– Det lokala perspektivet är viktigt, men också det internationella samarbetet, möjligheten att lösa brott som begås över gränserna. Här finns mycket att göra och mycket kompetent personal som kan göra det. Jag är inte ett dugg orolig för svensk polis. Jag tror att problem går att lösa.

Lönerna

Har poliserna för dåligt betalt? löd frågan som Vänsterpartiets Lena Olsson blev först att svara på.
– Jag tycker faktiskt att lönerna måste upp. För det här är inte vilket jobb som helst. Det säger också lite om statusen för yrket.  Vi har andra yrken där man konstant jobbar med människor och sådant måste uppvärderas. I stället då för att sänka skatterna så lägger vi dem på löneökningar inom välfärd och polis.

Lönefrågan gick vidare till Caroline Szyber:
– Jag tycker att vi har en hel del yrkesgrupper som tjänar för dåligt. Men det jag är mest oroad över är att man svartmålar skolan och Polisen och det får stå oemotsagt. För då får vi inte rätt personer som blir lärare, vi får inte rätt personer som blir poliser.
– Jag tycker att kampanjen ”Vad är det värt” är jättebra för den belyser det fantastiska jobb som Polisen gör, men jag kan inte gå in i en löneförhandling.

Caroline Szyber fick medhåll av Beatrice Ask, som samtidigt slog ett slag för det av alliansen genomförda jobbskatteavdraget. Om det slopas skulle det innebära mindre pengar kvar i plånboken, även för ”ingångslönepoliserna” och kanske ta ut effekten av en eventuell lönehöjning.
– Det jag kan känna är att poliser som arbetar i yttre tjänst borde uppgraderas lite grann. Men jag lämnar med varm hand lönefrågan till Lena Nitz och arbetsgivarna. Sedan ska jag jobba med skattefrågorna och Polisens anslag som ju är avgörande faktiskt, för det är ju det som sätter ramen.

Johan Pehrson (Fp) tog vid:
– Det mesta är sagt, men det finns det väl all anledning för både arbetsgivare och fack att försöka sträcka sig lite, lite till, så ska det här väl lösa sig. Det är alltid som mörkast innan det börjar bli ljust, en sliten klyscha, men tänk på det. Sedan tycker jag att vi ska använda löneinstrument som gör att vi får personer som vill jobba långt ut i verksamheten, länge.

Miljöpartiet har tydligt sagt att man vill höja lärarnas löner.
– Det vill vi göra i kombination med kompetensutveckling, vidareutbildning och sådana saker. Vi ser det inte som omöjligt att se över om andra grupper också behöver prioriteras, men det är en senare fråga, sa Maria Ferm.

Christian Ottosson (C) lyfte Amsterdam som ett tänkbart föredöme, om man vill behålla duktiga poliser lokalt.
– Där kräver man tio års erfarenhet innan man blir närpolis ute i yttre ledet och då får man en lön därefter.

Högskoleutbildning

Frågan om att göra polisutbildningen till en högskoleutbildning var näst på tur.

Beatrice Ask framhöll att all polisutbildning i fortsättningen kommer att bedrivas på högskola. Men att gå hela vägen och överlämna ansvaret för polisutbildningen till Högskoleverket är inte regeringens vägval.
– Vi tror att det är viktigt att vi kan styra över polisutbildningen och därför är det en uppdragsutbildning, sa hon.

Morgan Johansson var tydlig med att polisutbildningen blir en högskoleutbildning om socialdemokraterna vinner valet.
– Det är vi överens om med Miljöpartiet och Västerpartiet också. Den lösning regeringen valt är i vissa avseenden en halvmesyr. Vi ska inte ha in lönebildningen i regeringskansliet, men vill man ha upp lönerna då höjer man statusen och med bättre utbildning så blir det det, sa han.

Folkpartiet anser att det behövs mer forskning om svensk polis.
– Men Beatrice Ask redovisar de bärande skälen till varför vi valt den lösning med uppdragsutbildning som vi har nu. Men det betyder inte att polisutbildningen aldrig ska kunna vara som vilken högskoleutbildning som helst, sa Johan Pehrson.

Centern är en del av alliansen, men är för en högskoleutbildning, sa Christian Ottosson.
– I det bör i så fall ligga att den är mer specialiserad, likt läkarutbildningen. Att det ska finnas en grundutbildning, det ska finnas en liknande AT-verksamhet och sedan ska det finnas möjlighet att specialisera sig inom något av de olika områdena.

Mer rättspolitik

Alla fick göra ett sista inlägg om sitt partis rättspolitik och Vänsterpartiets Lena Olsson inledde:
– Det viktigaste är att stoppa rekryteringen av unga människor till kriminella organisationer. Det är där vi måste börja. Vi måste börja när ungarna är väldigt små.

Maria Ferm sade att Miljöpartiet går till val just på kvalitet inom polisorganisationen: Bättre handledning, bättre IT-hjälpmedel och slopad pinnjakt.
– Sedan ser vi ett behov av en myndighet som har ett samlat ansvar för integritetsskyddet. Det ligger just nu på många olika instanser och det finns ingen som har en helhetsbild.

Christian Ottosson (C) framhöll åter betydelsen av lokal polis och att freda de lokala resurserna.
– En annan sak som är väldigt viktig från ett lokalt perspektiv är att förstärka det brottsförebyggande arbetet genom att ge kommunerna ett tydligare ansvar för det trygghetsskapande arbetet. Och det tredje är att vi måste ta itu än mer med utanförskapet i en del av våra stadsområden.

Johan Pehrson (Fp) talade om fortsatta tidiga och tydliga insatser och om att ta ett grepp över missbruksvården.
– Plus reformera på straffrättsområdet så att vi kommer till rätta med felaktigheter, med konstiga straffrabatter och improduktivitet, som leder till att man inte klarar upp brott.

Morgan Johansson (S) höll med Johan Pehrson när det gäller missbruksvården.
– Där finns en tydlig koppling mellan framförallt stöldbrott och missbruk och där måste vi helt enkelt göra betydligt mer. Annars talar vi mycket om den organiserade kriminaliteten och den här otäcka kombinationen med mycket hög ungdomsarbetslöshet å ena sidan och en fast organiserad kriminalitet å andra sidan, som gör att ungdomar dras in i den organiserade kriminaliteten. Det måste vi bryta, både med sociala insatser men också med brottsbekämpande insatser. Och sedan den andra delen – att få upp effektiviteten och öka uppklarningen. Det är klart att vi har en situation nu med stök i organisationen, men vi måste se resultat på det redan inom ett par – tre år faktiskt.

Caroline Szyber (Kd) lyfte bland annat vikten av det brottsförebyggande arbetet och bättre uppklarning.
– Men framförallt tror jag att man ska jobba mycket mer med bemötandefrågor. För är man med om ett villainbrott som inte blir uppklarat, jag tror att det blir en stor sorg. Men blir man uppringd, vilket allianspartierna går till val på, så säger man ”vi kommer tyvärr att lägga ner utredningen, men vi kan ta upp den igen om vi ser en helhet i något större”. Det tror jag gör att brottsoffer får mer förståelse för hur Polisen jobbar.

Beatrice Ask sade att alliansen tillsammans förberett ett program som innefattar ”alla” frågor.
– Jag går till val på det arbetet – och det handlar om mindre snack och mer verkstad. Polisen måste ha verktyg för att kunna göra sitt arbete på ett kompetent sätt och det innefattar organisation och mycket annat. Men fokus på kärnuppgifterna är viktigt. Fokus också på att ge rätt stöd i lagstiftningen. Jag tror att det är viktigt att säkerställa en restriktiv narkotikapolitik och skärpa påföljderna för grova våldsbrott. Det finns massor att göra – och rättskedjan hänger ihop.

Pressfoton:

Peter Knutson (JP)

Pawel Flato (BA)

Rickard Eriksson (CS)

Mattias Vapse (MJ)

Riksdagen (LO)

Fredrik Hjerling (MF)

Okänd (CO)