– Många beskriver att man blivit illa bemötta i sin kontakt med Polisen. Det måste vi komma tillrätta med.
Det sa Håkan Sandahl som ansvarar för att utveckla Polisens arbete mot hatbrott.

–Många beskriver att man blivit illa bemötta i sin kontakt med Polisen och det måste vi komma tillrätta med.
Det sa Håkan Sandahl som ansvarar för att utveckla Polisens arbete mot hatbrott.

Han var en av deltagarna i en debatt om HBT och hatbrott som Gaypolisföreningen ordnade i samband med Pridefestivalen i Stockholm.
– Om vi tar en misshandel så tror jag att vi är bra på att fånga vad som har hänt. Men för att fånga hatbrottsmotivet måste vi också ställa frågan varför, sa Håkan Sandahl.

Förtroendet för Polisen bland de som utsatts för hatbrott är en riktig utmaning, framhöll han. Flera utredningar bedömer att tre av fyra utsatta inte polisanmäler det inträffade.
– Hur ska vi då kunna agera?

Attityden bland vissa poliser beskrevs som en del av problemet. Ulrika Herbst, chef för blivande Polisregion Öst, resonerade kring att det inom Polisen finns en värdegrund och många policies.
–Det är så klart viktigt, men det betyder ju ingenting om det inte efterlevs i vardagen. Vi måste bli mycket modigare och säga ifrån.

Håkan Sandahl berättade att hatbrotten enligt ett inriktningsbeslut ska hanteras på polisområdesnivå – ungefär 35 platser – i den nya Polismyndigheten.
– Det är fler än idag. Det innebär sannolikt att det är på tre ställen i Stockholm, och motsvarande de gamla länen då, grovt sett, som den här kompetensen ska finnas. Vi funderar om det är en bra avvägning. Det kan vara rimligt.

Susanne Gosenius, länsansvarig brottsoffersamordnare i Skåne, tycker att det viktiga är att man håller ihop de tre delarna i hatbrottsarbetet: brottsförebyggande kontakter med externa organisationer, utredningsarbete och utbildningsarbete.
– De här måste bedrivas av samma människor, sa hon.

Hon poängterade också att Polisen bara är en del i rättskedjan.
– Det är väldigt frustrerande när vi känner att vi får fler anmälningar och utreder bättre, men det inte ger fler fällande domar. Vi har fått en möjlighet att utdöma hårdare straff, men det utnyttjas inte.

Avsevärt färre anmäler homofobiska hatbrott

Utsattheten för hatbrott tycks vara oförändrad, enligt Brås nationella trygghetsundersökning.

Ändå har antalet polisanmälningar med identifierade hatbrottsmotiv minskat med fem procent de senaste fem åren. Den största minskningen är i kategorin hatbrott på grund av sexuell läggning, som minskat med 41 procent sedan 2009.

Enligt Brås utredare Carina Djärv skulle det, i kombination med ökande acceptans för homosexualitet, kunna tyda på en faktisk minskning av homofobiska hatbrott.