Genomförandekommittén har bestämt sig för att frångå principen att grad eller funktion avgör vilka beslut en medarbetare inom Polisen har rätt att fatta. Polisförbundet motsätter sig upplägget och har därför lämnat förhandlingarna i oenighet.
Genomförandekommittén har bestämt sig för att frångå principen att grad eller funktion avgör vilka beslut en medarbetare inom Polisen har rätt att fatta. Polisförbundet motsätter sig upplägget och har därför lämnat förhandlingarna i oenighet.
De nu avslutade förhandlingarna om Polismyndighetens arbetsordning har pågått under den gångna veckan.
Enligt Genomförandekommittén är en av grundbultarna i den nya arbetsordningen att ge medarbetarna ökat ansvar. Men befogenheterna ska inte delegeras utifrån grad eller beteckning. I stället ska medarbetarna kompetensbedömas och kopplas till tre beslutsnivåer från ett till tre.
Det är regionchefer och avdelningschefer som ska bedöma medarbetarnas kompetens, men även befogenheten att göra dessa kompetensbedömningar kan delegeras.
Saco, Seko och ST ställer sig bakom den nya arbetsordningen. Polisförbundet däremot anser att den är för otydligt utformad och lämnar stort utrymme för regionerna att tolka vem som får fatta vilka beslut, vilket blir splittrat och rättsosäkert.
–Befattningarna som vi har idag säkrar att man har rätt kompetens och erfarenhet att utföra sitt uppdrag på bästa sätt. Nu kan det bli rena villervallan. Vi ser en risk att den professionella polisrollen utarmas, säger förbundets ordförande Lena Nitz i ett pressmeddelande.
Enligt Thomas Rolén, regeringens särskilde utredare, som leder arbetet med omorganisationen, bygger den nya arbetsordningen på tillit.
– Beslutsbefogenheter kan delegeras till kompetenta medarbetare oavsett anställningstitel. En större mångfald av kompetenser i ledningen kommer att utveckla Polisens verksamhet i stort.
Detaljerna i arbetsordningen kommer att revideras i takt med att bland annat handläggningsordningarna och verksamhetsplanen arbetas fram, skriver Genomförandekommittén på Polissamordningen.se.
Lena Nitz framhåller att syftet med omorganisationen var att få en mer sammanhållen svensk polis.
– Nu riskerar man i stället att få en mer splittrad svensk polis. Vi ser dock förutsättningar för fortsatta konstruktiva förhandlingar och revideringar av arbetsordningen om det som i dag är otydligt blir tydligare.
