Vikten av rikspolischefens ledarskap kan inte överskattas, skriver Lena Nitz.
Härom veckan fick vi äntligen en ny rikspolischef i Dan Eliasson. Det var efterlängtat. Att utnämningen har dragit ut så länge på tiden är olyckligt. Polisorganisationen är i stort behov av en chef som tar ut riktningen för skutan och motiverar och inspirerar sin besättning. Och det är ingen enkel seglats han har framför sig. Vågorna i organisationen går ibland höga. Vi står inför stora förändringar. I poliskåren finns mycket oro och osäkerhet samtidigt som omvärlden ställer krav på resultat.
”Vi vill också se en chef som tar medarbetares kritik och synpunkter för vad det oftast är; en uppriktig vilja att förändra polisverksamheten till det bättre.”
I sak är vi positiva till beslutet att utse Dan Eliasson till rikspolischef. Han är en erfaren chef med god insikt i rättsväsendet och polisverksamheten. Hans uppdrag är emellertid svårt och komplext. Att han kommer in i ett så sent läge, när omorganisationen bokstavligen står för dörren, underlättar inte situationen.
Vikten av rikspolischefens ledarskap kan inte överskattas. Polisen behöver en stark ledare. Vi behöver en chef som behärskar den svåra konsten att balansera på en slak lina mellan politikernas och medborgarnas krav på en effektiv och professionell polisverksamhet och organisationens ansträngda förutsättningar. Från Polisförbundets sida är vi ju en aning förvånade över att Dan Eliasson med sådan tvärsäkerhet kan uttala sig om att inga extra resurser är nödvändiga för att åstadkomma förändring. Vi tror ju tvärtom. Hur mycket man än ritar om den organisatoriska kartan och utfäster medborgarlöften är det ändå till syvende och sist verkliga poliser som ska bemanna rutorna. Och personal är resurser som kostar pengar.
Man kan till exempel dra paralleller till de sociala insatsgrupperna, en verksamhet regeringen gav Rikspolisstyrelsen i uppdrag att verkställa 2011 för att hjälpa ungdomar med en kriminell livsstil. Det var ett jättebra koncept, men när verksamheten sedan tvingas göra uppehåll sommartid för att resurserna behövdes på annat håll skapade det bara besvikelse. Nya rikspolischefen har i uppdrag att se till att de vackra utlovade förändringarna inte bara fungerar på pappret utan också i verkligheten. Det är en grannlaga uppgift.
När Dan Eliasson tillträder 1 januari möter han medarbetare i spänd förväntan. Vi vill se en chef som står upp för sina medarbetare när politiker kräver förändring som är orimlig med giva förutsättningar. Vi vill se en chef som inte jamsar med utan som står upp när det blåser. Vi vill se lojalitet och mod. Vi vill se respekt och ödmjukhet inför polisernas kompetens och erfarenhet. Vi vill också se en chef som river det låga taket i organisationen och tar medarbetares kritik och synpunkter för vad det oftast är; en uppriktig vilja att förändra polisverksamheten till det bättre.
Sedan hoppas vi förstås också på en chef som har egna starka visioner för ögonen. Polisen är i stort behov av förändring. Vi behöver utveckla vår organisation, vår kultur, våra arbetssätt och metoder. Vi ser fram emot en spännande resa med vår nya kapten, men hoppas att han prioriterar reality check med medarbetarna. Annars finns det alla chanser till grundstötning på vägen.
Lena Nitz
ordförande
Polisförbundet
