Det är nytt år vilket alltid ger en känsla av nystart. Nu har vi dessutom nya förutsättningar med ny myndighet, ny rikspolischef och en fortfarande relativt ny inrikesminister. Polisförbundet inleder också året med att förändra vår interna organisation för att den bättre ska möta arbetsgivarorganisationen.

Personligen inledde jag året fylld av kraft och energi. Bara en vecka in på det nya året inträffade dock terrorattacken mot den franska satirtidningen Charlie Hebdo i Paris. 12 personer dödades, varav två polismän. Attentatet efterlämnar en mängd känslor och tankar. Som facklig ordförande för poliser tänker jag inte minst på de polismän som fick sätta livet till för att de utför sitt arbete.

”Hur vi skyddar oss mot terror är en fråga som är långt större än polisen, men där vi ändå står i frontlinjen.”

Man brukar tala om poliser som den yttersta garanten för tryggheten och demokratin i ett samhälle. I det här fallet fick poliserna i Paris betala med sina liv när de gjorde allt de kunde för att tjäna samhällets trygghet. En av de poliser som fick sätta livet till var Ahmed Merabet, 42 år och muslim. Vissa påstår att det är människor som delar Ahmeds religion som utgör hotet mot den fria världen. Det är en skam att påstå.

Poliskåren ska spegla samhället och bestå av olika människor med olika bakgrund. Vilken religion och vilken bakgrund man har är oviktigt, men mångfalden i sig är viktig. Det vi har gemensamt är bland annat att vi är stolta över att stå upp för demokratin i ett samhälle. Händelserna i Paris gör att det vilar en skugga över det nya årets mer prosaiska utmaningar, men det gör också polisens uppdrag i att stå upp för demokratin, det trygga samhället och det fria ordet skrämmande tydligt.

Jag måste också nämna den nya myndigheten som nu är ett faktum. Den 1 januari var dagen D men det är ännu långt för tidigt att uttala sig om vad som blir de verkliga effekterna. Polisförbundets fokus är nu att hitta bästa möjliga former för inflytande över myndighetens förändring och utveckling. För visst behöver polisen utvecklas och där har vi som fack en viktig roll– både i hur vi organiserar oss, vilket administrativt stöd vi har och hur högt vi har i tak, för att ta några exempel.

Samhället förändras och vi möter nya utmaningar. Det är händelserna i Paris ett förfärligt exempel på. Hur vi skyddar oss mot terror är en fråga som är långt större än polisen, men där vi ändå står i frontlinjen. Organiserad brottslighet, hatbrott och IT-brott är exempel på områden där vi kan bli ännu bättre. Inte minst hatbrott, där människor hotas, skräms och skadas utifrån till exempel etnisk bakgrund. Jag ser som min uppgift att på alla sätt verka för en etniskt och religiöst brett sammansatt professionell poliskår i ett fritt samhälle. Till minne av Ahmed, och till gagn för oss alla.