Olika typer av smärta kräver olika typer av behandling. Fel medicinering kan göra smärtan värre eller i värsta fall skapa ett beroende.

Olika typer av smärta kräver olika typer av behandling. Fel medicinering kan göra smärtan värre eller i värsta fall skapa ett beroende.

I vissa fall kan det sluta riktigt illa. Som för den polis som jobbade som utredare i en ort i Mellansverige. På fritiden var han kroppsbyggare och hade problem med ont i axlarna. Lösningen på det hette Treo comp, receptbelagda tabletter som är beroendeframkallande.

– Som jag uppfattade det blev det ingången till hans problem. Han trodde att han kunde ta lite Treo, sedan skulle det gå över. Men det blev bara värre, han blev beroende och hamnade i kriminalitet. Det var bland annat falska recept, stölder och andra brott, berättar en kollega som vill vara anonym.

Samtidigt hade polismannen en tung arbetsbelastning, var sjukskriven ofta och jobbade däremellan mycket övertid. Han fick sömnproblem och fortsatte med tablettmissbruket.

– Jag upplevde att arbetsgivaren inte riktigt hade koll på hur han mådde. Å andra sidan ställde de upp och försökte hjälpa till med behandling. Men till slut gick det inte längre, han dömdes för brott och blev slutligen av med jobbet.

Att det går så långt är mycket ovanligt. De flesta av oss tar väl en huvudvärkstablett eller något mot muskelvärk då och då. Och det behöver inte vara farligt – men det är viktigt att vara uppmärksam. Både på sin smärta och på vilken effekt olika läkemedel kan ha.

Karsten Ahlbeck är överläkare och tillförordnad verksamhetschef vid smärtkliniken på Capio S:t Göran i Stockholm. Han menar att läkare många gånger skriver ut smärtmedicin utan att förstå vilken mekanism som genererar smärtan.
– Det finns olika kategorier av smärta som ska behandlas på olika sätt. Har man haft ont i tre månader eller mer, så talar man om långvarig smärta. Då hjälper inte morfinliknande mediciner, som exempelvis Citodon. De kan till och med göra smärtan värre, vilket gör att man tar större doser och därmed riskerar att utveckla ett beroende, säger han.

Med andra typer av substanser finns inte samma risk för beroende. Men det behöver inte betyda att det är riskfritt.
– Generellt kan man säga att om man inte blir bättre på tre månader så ska man söka hjälp. Detsamma gäller om man tar morfinpreparat som egentligen inte hjälper, för då är frågan om man får rätt medicin.

För några år sedan försvann den röda triangelmärkningen, som tidigare fanns tryckt på läkemedelsförpackningar som en varning att medicinen kunde påverka körförmågan negativt. Numera är det upp till var och en som tar tabletterna att försöka bedöma om man kan köra bil eller inte, i samråd med läkaren som har skrivit ut läkemedlet. Det är också viktigt att ha en dialog med arbetsgivaren, särskilt när man börjar ta en ny smärtmedicin.
– Hur ett läkemedel påverkar förmågan att köra bil är svårt att förutsäga. Man ska också komma ihåg att en person som har väldigt ont eller är väldigt trött kan vara sämre bilförare än den som tar en rätt inställd smärtmedicin. Och en del mediciner blir man trött av, vilket kan bli komplicerat om man exempelvis jobbar skift.

1 000 000

Så många personer hämtade enligt Socialstyrelsen ut receptförskrivet Paracetamol 2012.

Viktigt att hitta roten till det onda

Någon statistik över hur vanligt det är att människor arbetar samtidigt som de tar starka värktabletter finns inte. Däremot visar Socialstyrelsens siffror att mängden receptförskrivna läkemedel mot smärta, alla kategorier, ökar för varje år.

Enligt Robin Öberg, som är konsult och jobbar med beroendefrågor i arbetslivet hos organisationen Alna, kan det ha flera orsaker.
– Antingen betyder det att fler har ont eller att läkarna skriver ut mer för lättare besvär, att tröskeln har sänkts. Oavsett vilket så bör man titta på de bakomliggande orsakerna till varför man har ont – smärtan är bara symptomet.

Arbetsgivaren har ett stort ansvar när det gäller att uppmärksamma medarbetarnas problem med smärta, precis som andra hälsoproblem, framhåller Robin Öberg. Som kollega kan man hjälpa till genom att uppmärksamma förändringar i arbetskamraternas beteende – vilket kan vara tecken på ett begynnande beroende.
– En person som jobbar med kvalificerade arbetsuppgifter, där man måste ha många bollar i luften, kanske börjar göra misstag. Han eller hon håller inte måttet eller beter sig konstigt. Men det är svårt, för det kan också röra sig om stress. Det gäller att våga ha en öppen dialog.

Just öppenheten kan vara svår när det gäller poliser, tror han.
– Det kan hända att de är rädda att de riskerar att hamna i Pan eller bli av med jobbet bara för att de tar en medicin som är narkotikaklassad. Så är det ju inte, men oron kan finnas.

Hit kan du vända dig om du är orolig för din egen eller en kollegas läkemedelskonsumtion:

• Alna – alna.se
• Ditt skyddsombud.
• Smärtmottagningen – kolla med vårdcentralen eller vårdguiden var närmaste finns.

Anna Hjorth
frilansjournalist