Viss förvirring råder i Syd, konstaterar regionpolischefen Annika Stenberg. Men trots tuffa besparingar och en ny inmappning runt hörnet skymtar hon nu ljus i tunneln.
Viss förvirring råder i Syd, konstaterar regionpolischefen Annika Stenberg. Men trots tuffa besparingar och en ny inmappning runt hörnet skymtar hon nu ljus i tunneln.
I snart nio år har Annika Stenberg veckopendlat från hemmet norr om Göteborg. Först till Kronofogdemyndigheten och sen till Skatteverket i Stockholm. Därifrån värvades hon för drygt ett år sedan för att vara med och bilda Sveriges största myndighet. Hon har en övernattningslägenhet i Malmö och besöker andra delar av region Syd så gott som varje måndag.
Börjar du bli varm i kläderna?
– Naturligtvis har jag lärt mig en hel del, men jag känner även en stor ödmjukhet. Polisen är väldigt komplex. Det är också en verksamhet som alla har ett förhållande till. Mina egna arbetsuppgifter som regionpolischef liknar på många sätt mina tidigare uppdrag. Men jag ser det som livsviktigt att jag är ute i verksamheten, inte minst i IGV, för att få insikt och förståelse för utsattheten och villkoren.
Hur skulle du beskriva läget i Syd?
– Omorganisationen är den största myndighetsförändringen på 50 år så det är klart att det råder en viss förvirring. Det är väldigt mycket som är oklart. En tid framåt så får vi tyvärr finna oss i att de strukturer vi är vana att hålla i handen inte finns på plats.
Det handlar inte bara om att bemanna och landa i den nya organisationen. Medarbetarna i Syd ska genomgå en ny inmappning inför en ny geografisk indelning, som skjutits fram i tiden. Det dröjer ett år innan en permanent organisation är på plats.
– Vi har gått ut till medarbetarna och efterlyst information om hinder och förslag till lösningar inför nyläge 2, som inträder i mars 2016 i samband med sjösättningen av regionledningscentralen, säger Annika Stenberg som tror att alla medarbetarna skulle vilja snabbspola sig dit, för att minska tiden i limbo.
När region Syd vid årsskiftet såg dagens ljus var det med ett tungt bagage i form av ärvda ekonomiska underskott. Dessutom blev budgettilldelningen 85 miljoner kronor lägre än man ansåg sig behöva. Det har lett till nedskärningar i både stort och smått.
Till de besparingsåtgärder som gett mest eko hör neddragningar på timanställda arrestvakter samt att civila med tidsbegränsade anställningar fått sluta. Det har fått till följd att poliser i en helt annan utsträckning än tidigare bemannar bland annat receptioner och arrester i stället för att utreda eller vara ute på fältet.
För att få kronor och ören att gå ihop räknar polisledningen i Syd med att halvera kostnaderna för övertid. Det sägs att man på grund av detta undviker att skicka ut patruller två timmar före arbetspassets slut. Annika Stenberg medger att det finns ett antal exempel på lägen där man gått väl långt för att minska risken för övertid.
– Där är det ju så att signalerna till nya chefer, som vill göra bra ifrån sig, är att det är viktigt att inte förlora sunt förnuft. Allt är inte svart eller vitt. Det handlar hela tiden om att göra bedömningar och avvägningar. Man får inte tumma på rättssäkerheten. Vi följer naturligtvis den här utvecklingen jättenoga, säger hon.
Enligt Annika Stenberg är det framför allt den planerade övertiden man siktar in sig på.
– Akutverksamheten behöver övertid. Men den stora Pegidademonstrationen här i Malmö, med tre avdelningar, klarades helt utan övertid tack vare god planering.
Sedan årsskiftet och fram till mitten av april har tolv poliser och tolv civilanställda i region Syd sagt upp sig, enligt Annika Stenberg. Det är så här långt helt i linje med vad polisledningen räknat med, uppger hon.
Det sägs att det är svårare än förut att få tjänstledigt. Stämmer det?
– Tidigare gav man tjänstledigt också för att prova annan tjänst som inte är statlig, men det följer inte regelverket. Vi är nu en nationell myndighet och ska behandla alla anställda likvärdigt.
Finns det något du skulle gå tillbaka och ändra om du kunde?
-Ja, småsaker varje dag. Vi hinner inte alltid med att förankra alla beslut så som vi skulle göra. Det har varit lite missar i kommunikationen och strukturer.
Annika Stenberg upplever att polisledningens samverkan med bland annat Polisförbundet tidigare fungerat bra. Men när samverkan tog slut och facken inte längre fick vara med på ledningsgruppsmötena uppstod ett glapp, som man inte lyckats ta sig ur ännu. Nya former för det fackliga inflytandet är nu på gång.
-Jag ser inte MBL som ett hinder för ett väldigt gott samarbete, men jag ser gärna att vi verkar för ett samverkansavtal, säger hon.
Ser du några orosmoln?
-Hade du frågat mig för 14 dagar sedan hade oron för ekonomin varit större än jag känner just nu. Det är naturligtvis fortfarande en faktor för oss i Syd att komma i en mindre kostym. Men möjligheterna att få budgeten i balans ser väldigt bra ut just nu – jag ser ett ljus i tunneln, när vi slipper släpa på ett underskott.
Annika Stenberg uttrycker en viss oro för hur väl man kommer att klara förflyttningen av medarbetare och verksamhet så att omorganisationens ambition om livaktiga lokalpolisområden som kommer närmare medborgarna klaras.
Vad är en lyckad omorganisation, enligt dig?
– Skulle vi bara ha ett mål för svensk polis så är det när våra medborgare känner att man har trygghet i sitt lokalpolisområde. Då har man lyckats.
Har du någonsin ångrat att du blev regionpolischef?
– Nej. Jag vet ju att jag är ifrågasatt för att jag kom som civil. Men jag ser det fortfarande som ett hedrande och spännande uppdrag som jag är väldigt glad att jag har. Ville jag ha det enkelt så skulle jag inte ha sökt det här jobbet.
Polisregion Syd …
… består av de tidigare polismyndigheterna i Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronoberg. Regionen har cirka 4 600 anställda varav 3 600 poliser.
I dagsläget har regionen två ledningscentraler: en i Malmö och en i Kalmar. I mars 2016 ska ledningscentralen i Malmö börja hantera hela regionen. I det så kallade nyläge två kommer bland annat Blekinge län att tillhöra två olika polisområden.
