Mordvapnet är fortfarande högintressant för Palmegruppen. Men många unga poliser tänker inte på statsministermordet om de kommer i kontakt med en 357 Magnum.

Mordvapnet är fortfarande högintressant för Palmegruppen. Men många unga poliser känner inte till den mytomspunna revolvern och tänker inte på statsministermordet om de kommer i kontakt med en 357 Magnum.

Många av dagens unga poliser var inte födda när Olof Palme mördades 1986. De saknar sina äldre kollegors ryggmärgsreflex att förknippa revolvrar av kalibern 357 Magnum med världens största mordutredning.

– Kanske känner de inte ens till att Palmegruppen jobbar vidare. Vi letar fortfarande efter revolvern. Sju olika fabrikat är tänkbara, säger kommissarie Hans Melander.

Sedan 2012 har han lett världens mest omfattande mördarjakt. Dessförinnan har han arbetat bland annat i Riksmordskommissionen och Krigsbrottskommissionen, också under en tidigare period var han involverad i Palmegruppen. Men av de fem poliser som i dag ingår i gruppen är det inspektör Lennart Gustafsson som hållit på längst. Strax efter mordet togs han in i utredningen som han inte har lämnat sedan dess. Också han tycker att de nutidshistoriska kunskaperna ibland brister hos de yngre.

– Faktum är att jag möter många färska kollegor och polisstudenter som inte vet vem Palme var. För de som fortfarande jobbar med fallet är det viktigt att förmedla kunskaper, säger Lennart Gustafsson.

En senare medlem är kommissarie Dag Andersson, som gick in i gruppen som spaningsledare för ett par år sedan. Som tidigare chef för Riksmordkommissionen har han erfarenhet av otaliga mordutredningar.

– Men Palmeutredningen går inte att jämföra. Inflödet har varit så enormt att det är svårt att ens dra paralleller till andra mord, säger han.

Materialet är så omfattande att det inte finns någon människa som kan komma utifrån och sätta sig in i det. Inte ens de poliser som arbetar med fallet sedan länge kan hålla mer än en bråkdel av materialet i huvudet och är därför specialiserade på några enskilda spår eller vittnen. Enligt Melander är det ingen hemlighet att framförallt två gamla spår fortfarande lever, uppslagen som kallats Sydafrikaspåret och PKK-spåret.

– Men vem ska ta över efter oss? Lennart här har ena foten i pensionen, jag hoppas på att få hit yngre krafter innan han går för gott så att vi får till stånd en kunskapsöverföring. Därför för jag en dialog med ledningen om fler tjänster, säger Hans Melander.

Tidsaspekten är ett problem på mer än ett sätt. Mycket material finns lagrat i gamla system, på video- och kassettband. En del hotas av tidens tand, annat av teknikutvecklingen.

– Märkligt nog visar det sig att unga datakunniga kollegor genast får problem. De klarar inte av våra åldriga system, säger Hans Melander.