929 män och 929 kvinnor kallades till tester första gången det nya antagningsförfarandet till polisutbildningen användes. Trots att 61 procent av de 8 310 sökande var män.

Särbehandling? Nej. Fördelningen råkade bli 50/50 när de med högst betyg kallades, enligt HR-strateg Stefan Sterner.

Ingen av de som kom till höstens tester hade problem med hörseln. Två föll på syntestet. Inte heller fysiken var särskilt utslagsgivande. Män och kvinnor har olika krav när det gäller styrka och det handlar om att bli godkänd – inga övervärden beaktas, enligt Sterner.

I stället var det ofta lämplighetsbedömningen, baserad på två olika tester och en psykologintervju, som fällde avgörandet, berättar han.

34,5 procent av de som till slut knep en plats på polisutbildningen med start i januari var kvinnor.

Polisen vill öka den andelen, men någon särbehandling är inte aktuell. Positiv särbehandling – och inte kvotering* – ska enligt Sterner ligga bakom att könsfördelningen tre antagningar i rad blev exakt 50/50.

En långdragen process, där polisen anklagats för diskriminering, ledde i maj till en förlikning med fyra män som nekats plats på utbildningen 2010 och stämt polisen.

Det är inget Sterner kommenterar. Men likabehandling är ett ledord när han beskriver den nya antagningen, där första kullens medelålder blev 26 år. Andelen med utländsk bakgrund** var 5,6 procent.

–Men vi vet inte vilka. Det är SCB som tagit fram det statistiskt i efterhand, framhåller Sterner.

**Utländsk bakgrund enligt SCB:s definition innebär att personen är född utomlands eller har två föräldrar födda utomlands.

*Kvotering – om en bestämd antal platser viks åt exempelvis kvinnor, som män inte kan konkurrera om även om de skulle uppfylla kraven bättre. 

Positiv särbehandling – att man i valet mellan sökanden som uppfyller kraven lika bra väljer den som tillhör en grupp man vill främja.

Mer om antagningen:
Många kallade – för få utvalda